Klart morsan ska spela fotbolls-vm

Visste du att det är stor fotbollsfest just nu? Det är ju för sketan fotbolls-VM! Nu! Ja, det är damerna som spelar, det är förmodligen därför du inte vet (om du inte visste alltså, no judge).

Min underbara, upplysta Elysia 9 år sa till mig förra veckan att vi måste kolla när Sverige spelar mot Chile. Åh, kul, landskamp tänkte jag. Jag har ofta inte så bra koll förrän det precis är dags, då, då är jag fastkedjad i soffan, för jag ÄLSKAR fotboll.

Jag har skrivit om det förr, och det behöver inte vara fotbollen vi fokuserar på, utan själva ämnet i sig. Ämnet som såklart handlar om jämställdhet. 

Så, vi bunkrar upp, det är chips, läsk och vindruvor en vanlig sketen tisdag, för det är precis så vi gör när det är landskamper i fotboll hemma. Förra sommaren var en enda stor fest ju! 
Och jag erkänner, det är första gången någonsin jag bunkrar upp pga damfotboll. Men det säger jag såklart inte till min upplysta dotter. 

Matchen börjar och Elysias första kommentar, med ett skratt är:
– Men mamma! Varför är det så tomt på läktaren?! 
Hon förstår inte (än) att det är för att damfotbollen inte är lika stor, hajpad och känd som herrfotbollen, men jag säger bara att nästa gång det är mästerskap får vi se till att åka dit och heja på plats.

Den yngre dottern kommer plötsligt också upp, hon som inte ville titta. Men sedan sitter vi där alla tre, Elysia följer en live-chatt på Mixat (ÄLSKAR vi föräldrar inte Mixat eller? Jo) och berättar smådetaljer som hon får veta där. Jag, som egentligen har väldigt ont av operation samma dag, kan inte ligga ner. Det är för spännande. Och det var verkligen spännande. Jag blev förvånad att jag själv tyckte det, för jag har i ärlighetens namn tyckt, precis som ALLA säger, att damfotbollen är något segare. 

Men jag är så tacksam att min dotter såg det som en självklarhet att se Sverige spela fotboll den här sommaren också. Och schemat är upplagt nu, det är match kl 14.00 imorgon och då bunkrar vi upp. Vi ska även leta Sverige-tröjor på second hand i veckan.

Vem vore jag utan mina två döttrar? De får mig att förstå och se på samhället med ännu bättre ögon, att fajtas ännu mer. Det är väl självklart att vi ska hylla damerna som spelar för Sverige (de som dessutom är högre rankade än herrarna!) och vi ska gå in för de. Ibland måste vi lära om, för barnens skull. Det som inte varit självklart kan nu bli det, du måste bara hoppa på tåget, följa med och se på saker med nya ögon.

Flera gånger under matchen fråga Elma, min yngsta, om jag hade velat vara med där. Jag är inte lika bra som de där tjejerna, så det hade nog varit ganska jobbigt. ”Jamen tänk mamma, om du inte slutat träna, då kanske du också hade spelat där”. 

Jag älskar barnens ögonöppnare. Drömmar. Stora drömmar. Det är klart deras gamla morsa hade kunnat spela fotbolls-vm. Why not liksom?!

Frön, jord och vatten

Har varit så ohemult trött den här veckan. Yrseln och orkeslösheten håller mig i sitt järngrepp. Då är det bara att trycka på paus. Inte värt att försöka stå emot. Vila så mycket som möjligt och helst sova en stund varje dag. Idag har jag därför försökt att göra så lite som möjligt. Alla fall såna grejer som tröttar hjärnan. )Typ datorer å sånt där.) Då är trädgården och växterna mina bästa vänner. Dessutom ville båda mina hjälpa till (!) Händer typ aldrig nuförtiden!

Jag mutade dock lite: Dom fick sin helt egna pallkrage att så vad dom ville i, dvs av dom frön jag redan hade hemma. Spännande att se vad som kommer upp! Dom sådde sockerärt, rödbetor, rädisor, gurka, krasse, prydnadspumpa och solros. Ja, får en välja själva är det ju klart en väljer allt liksom!