När olikheter blir en perfect match

IMG_8815

Jag förundras ofta, faktiskt, över hur jag och min man, Emanuel, ens hittade varandra. Vi är så fruktansvärt olika. Jag tror, och vet, att många bekanta kan tycka att vi dock är väldigt lika. Utåt är vi sociala, gillar ungdomsarbete och unga människor, lite sportiga sådär, spexiga (sägs det) och ganska skämtsamma. Alltså, ganska lika drag.
Men lär man känna oss, eller som vi gjort tillsammans, lärt känna varandra genom att leva tillsammans, så kan man ju verkligen se att det knappt finns några likheter. Egentligen.
Se bara på bilden, vad vi gärna läser. Jag läser om kläder (alltså…) och mode, han läser om… Helt ärligt, jag minns inte ens vad det var för något, jag kanske zonade ut.
Men ändå har vi kärleken till varandra och den är benhård. Det är fint. Jag gillar när kärleken är god, tålmodig, uppriktig och när den liksom håller.
Det är fina grejer det.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *