”Se vi går upp till Jerusalem” eller prästens 3 tips inför påskvecken

jerusalem-1222375
Gata i Jerusalem.

Hörrni förstår ni att det snart är påsk? På riktigt så är det faktiskt det om bara några dagar. Jag tror att jag själv har börjat landa och förbereda mig för att gå in i påskfirandet. Då menar jag inte påskmenyn, utklädnad till barnen eller hur äggjakten ska gå till.  Nej, jag tänker närmast på den där Jesus och det som hände i Jerusalem för typ 2000 år sedan. Det finns många olika traditioner, kyrkor och sätt att fira påsk på – men det som står i centrum för en kristna påsktraditionen är Jesu död och uppståndelse. Det är liksom navet, det är vad allt i den kristna tron utgår från och alltid kommer tillbaka till. Därför är det en rätt stor grej. Ja, om man tror att det är på riktigt det här med Jesus. Då är den första påsken egentligen det största som hänt i världshistorien.

Därför har en del av oss kanske valt att avstå från något under fastetiden för att få utrymme, tid och möjlighet att fokusera vår uppmärksamhet på Jesus inför påsken (fastan kan ni läsa om i tidigare inlägg på bloggen). Den strof jag citerar i rubriken till det här inlägget är de första orden till en av de mest kända fastepsalmerna: ”Se vi går upp mot Jerusalem”. Det handlar om att vi vill uppleva och ta del av det som hände där i toy-jesus-1203543-1279x1713Jerusalem. Det är liksom dit vi är på väg under fastan. Från och med i morgon, då det enligt kyrkoåret är Palmsöndag, då går vi in i Stilla veckan. Jo, jag vet det blir mycket ”kyrkiska” ord nu och ja jag vet att jag är präst och lätt börjar ”predika” men jag vill verkligen försöka lyfta fram grejen med Stilla veckan, för den har kommit att betyda väldigt mycket för mig de sista åren.

Nästa söndag är det påskdagen, då är det den stora ”partydagen” i kyrkan för då firar man att Jesus har uppstått (blir mer om detta nästa helg). Veckan innan påskdagen, ja då händer allt annat som leder fram till det här uppståndelse-partyt. Det är Jesu sista dagar i livet som vi följer. Och det verkar ju som att de allra flesta som vet att de snart ska dö, ja dom blir ganska centrala i det som är viktigt i livet. Så är det också med Jesus. Det är oerhört intensivt med betydelsefulla ord och händelser under Jesu sista dagar på jorden så det gäller att hänga med. En väldigt stor del av evangelierna, dvs. dom böcker i Bibeln som handlar om Jesu liv, ja dom beskriver faktiskt Jesu sista dagar i Jerusalem. Därför rekommenderar jag att på nåt sätt förbereda sig inför påskdagen för att liksom landa lite innan påskdagens firande. Så här kommer dom. (trumvirvel):

Tre tips från prästen under Stilla veckan 2016:

  1.  Läs texterna om Jesu sista dagar i något av evangelierna. I år följer jag Matteusevangeliet. Då kan man börja läsa i kapitel 21 och så läser man framåt tills evangeliets sista kapitel. Det blir totalt sju kapitel. Det är faktiskt inte så många ord och meningar i varje kapitel. Och om du delar upp det, ja då blir det knappt ett kapitel/dag, dvs några minuter/dag.
  2. Lyssna på denna predikan av Liselotte J. Andersson. Den handlar om det här märkliga med att Jesus dör och att det leder till helande och förlåtelse för oss (spola fram typ 45 min om du vill gå direkt till predikan om du inte vill ”vara med” i massa sång och bön förstås): http://nyhem.fnf.nu/player/15/281-bibelstudium-med-liselott-j-andersson-20-juni
  3. Gå på en gudstjänst innan påskdagen i valfri kyrka. Men mitt tips är att kolla in Svenska kyrkan nära dig, dom allra flesta församlingar har något i princip varje kväll. Det är ofta väldigt enkla gudstjänster, där det är lätt att ”bara vara”. Själv har jag skärtorsdagens kväll som min personliga favorit…

Hoppas och tror att något av detta kan passa just dig kära bloggläsare, och att du får en bra påskvecka!

/ ”Präst-Jennie”

6 kommentarer

  1. ”Ja, om man tror att det är på riktigt det här med Jesus. Då är den första påsken egentligen det största som hänt i världshistorien.” / Präst-Jennie

    Första påsken firades faktiskt i Egypten för ca 3300 år sedan och firas fortfarande av judarna på samma bibliska datum. Det betyder att den påsken Jesus firade var typ den 1300:e. Romersk katolska kyrkan valde bort bibliska kalendern pga att man inte ville vara beroende av judarna som satte datumen ifrån Jerusalem och firar därför inte på det bibliska datumet. (Men till skillnad från islamsk kalender så flyttas inte högtiden till annan årstid, så även om det är fel datum är kristna påsken iaf på rätt årstid.) Det är synd att hednakristna klippte av beroendet (den inympade grenen) från judarna (trädet) för skuggbilden i GT gör bilden mer levande och djupare. Om man skiljer GT och NT så kan de inte vittna om varandra och då blir vittnesbördet svagare. Man tar bort vår lärare Moses vittnesbörd framåt om Messias.

    Då sade han: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?” Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.
    / Luk 24:25-27

    Att ta bort något från bibeln ska vi inte göra. Att glömma det starkaste vittnesbördet om Messias, GT, gör Messias otrovärdig. Han kom för att uppfylla profetiorna och gjorde han inte det är han inte Messias.

    Jag vet flera Jesus-troende som numera firar originalpåsken enligt bibeln precis som Jesus själv gjorde när han åt sedermåltid och åt osyrat bröd och inget syrat bröd i en vecka. (Att slakta ett lamm gör man inte idag pga att templet är förstört). Sedermåltiden är en måltid där man återberättar om uttåget från Egypten, speciellt för barnen, och förstärker det genom att äta symbolisk mat. Denna måltid har judar ätit i över 2000 år och är värd att studera och härma. Som Jesus-troende tittar man samtidigt framåt, på hur den första påsken vittnar om Jesus. Det finns många profetior gömda i Exodus-berättelsen.

    Mitt tips är att inte bara läsa NT i påsk men också läsa om den första påsken när man firar påsk. Läs 2 Mosebok kapitel 12-15 för att få en djupare förståelse om vår älskade mästare och vår frälsning.

    Här är en kort sammanfattning av den första påsken, gjord för (engelsktalande) barn att se vid sedermåltiden. Ett fint exempel på hur man anstränger sig för att föra vidare budskapet om G-ds frälsning till nästa generation.
    https://www.youtube.com/watch?v=UFU5NrPgutA

    ”Den dagen (pesach-afton) skall du säga till din son: ’Detta (sedermåltiden) sker till minne av det som Herren gjorde för mig då jag drog ut ur Egypten.”
    / 2 Mos 13:8

    Pesach Sameach (hebr. Glad Påsk)

  2. Hej Joel.
    Kul att du hittade hit.

    Givetvis har du rätt i att den första påsken är en judisk tradition och handlar om uttåget ur Egypten. Jag satt och klurade på hur jag skulle göra med detta när jag skrev inlägget, och kände själv att det blev lite klurigt att jag skrev att den första påsken var Jesu påsk i Jerusalem. För det är ju inte den första. Men jag ville lyfta fram att påsken handlar om Jesus, att det är det viktigaste med påsken för mig. Och tänkte att det kan bli lite ”krångligt” för läsare som inte har en stor teologisk koll om jag börjar berätta hela påskberättelsen genom Bibelns historia. Och absolut är det så att Guds plan och tanke med mänskligheten blir tydligare om vi läser GT och NT parallellt. Jesu försoningsverk blir liksom mycket större om vi har koll på Gamla testamentet. Så tack för detta inlägg.

    Allt gott till dig.

    1. Shalom !

      Ursäkta min tillrättavisning utan beröm. Fin artikel du skrev i övrigt och förstår ditt argument.

      Jag känner inte till att det finns fastepsalmer, nån kyrktradition?
      Men misstänker att den psalmen ingår i vallfärdspsalmerna, psalm 120-134. Troligen sjungs av folk som vallfärdade till Jerusalem på de tre vallfärdshögtiderna Påsk, Pingst och Lövhyddohögtiden. De beskriver bl.a. trons vandring; 1. Påsk-Frälsning 2. Pingst-Andedopet/Lagen i våra hjärtan 3. Lövhyddohögtiden-Lycklig framtid/Bröllopsfesten mellan Messias och församlingen. Jag önskar jag hade så bra inkomst att jag kunde åka till Jerusalem tre ggr om året på de högtiderna.

      På sista måltiden sjöng de ”sångerna”, Hallel-psalmerna 113-118 och sjungs på sedermåltiden ännu. Speciellt 118 är mycket stark. Rekommenderas till påsk

      Allt gott!

      1. Jorå det finns MASSOR av fastepsalmer. Kanske något av det jag gillar bäst med att leva och verka i en svenskkyrklig tradition är att man följer kyrkoåret. I de flesta frikyrkor som jag varit på gudstjänst i märks det inte så stor skillnad i gudstjänsterna över året, men jag tror att många frikyrkor har börjat se storheten i kyrkoårets skiftningar.

        Tack för påskpsalmstipset! Den ska jag absolut läsa.

        Bless och Shalom!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *