Systraskapet

DSC_0103 (2)

Den här bilden är lite av en målbild för mig. Konstigt va? Konstigt när två av personerna på bilden är mina barn för 4 år sedan. Men de andra två på bilden är ett systerpar, precis som mina barn. De har vuxit upp tillsammans, med samma fast ändå olika förutsättningar, jätteolika som personer men med samma uppfostran och föräldrar runt sig och de är ju också några av mina allra bästa vänner. Båda två faktiskt. Och ofta kallar jag dom för mina småsyrror (eftersom jag inte fick några egna).

Att vara tjej är inte så himla enkelt, och det vet vi redan. Speciellt vi som är det. Att då veta att mina döttrar alltid kommer att ha varandra, precis som Andrea och Hanna på bilden, det ger mig ett lugn. De kommer följas åt i skolan. Den ena, förmodligen Elma, kommer knocka ner de elaka ungarna när de är dumma mot syrran. Och jag kommer få springa till rektorn och be om ursäkt om och om igen, fast jag inombords ler åt min tuffa unge. Den andra, kanske Elysia, kommer stå upp för och vara otroligt envis och talför i alla situationer, om det så gäller det faktum att fel låt vann i Melodifestivalen, så kommer Elysia hålla Elma om ryggen i det här. De kommer ha hemlisar som jag inte vet om och de kommer smälla i tusentals dörrar åt mig. För att inte tala om vad de tillsammans kommer låta sin far utstå.

Jag älskar det här. Målbilden: systrar. Systrar som håller ihop. Som vill det. Systrar som ser varandra, ställer upp, finns där och liksom alltid är en slags sköld.

/Filippa

Ps. Ni är himla fina systrar till mig med, Hanso & Andy. Puss!

1 kommentar

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *