Comeback i gympasalen

abf3e048676e82e1f3f692b757ce7b70

Jag har sprungit mycket de senaste åren. Och styrketränat hemma. Jag har dels varit tvungen att göra sånt där för min rygg pajade helt efter att Elmerkotten trillade ur min vayjayjay (trillade var rätta ordet va?). Men så gillar jag att träna. Svettas. Kämpa tills jag nästan spyr. Och så känslan efteråt. Aaaaah. Vältränad, tänker jag ju ofta att jag blivit efter ett hårt pass.

Min käre make har bytt jobb den här veckan och det har inneburit att hela vårt liv totalförändrats. Alltså, på riktigt. Plötsligt har vi rutiner (skoja, det HAR vi ju inte, men vi skulle kunna ha några snart), vi har tid tillsammans och JAG får tid att åka iväg och träna pass i en gympahall som jag saknat i rätt många år nu. Jag älskar att träna pass! Alltså typ, aerobics, step, afro-dans och nu har jag också provat zumba och är helt såld. Däremot stämmer bilden ovan rätt rejält, haha. Jag har rätt bra taktkänsla men jag är sjukt kass på koordinationen. Och sen tror jag att jag lider av kronisk minnesförlust för jag kommer verkligen inte ihåg hur stegen sätts samman.

Anyway. Varför jag vill skriva om detta är också för att jag själv, sedan jag fick barn, läst ganska mycket om ”mammaträning”. Jag har blivit så påverkad av de kända tränare som säger: ”träna inte gruppass, det ger ingenting! Ska du ha bort fettet ska du göra si och så.”
Jag har väl aldrig haft som mål att bli av med fett. Jag vill kunna äta och leva som jag gör, då kan jag inte tänka att fett ska försvinna.
Däremot, älskar jag träningen. Och jag insåg nu, efter två pass på det här gymmet, att jag ju älskar den här formen. Speciellt när man som jag, är ganska sliten. Då är det fantastiskt skönt att bara få komma dit och bli serverad ett sjukt intensivt pass. Samt glädje. Oj vad glad jag varit! Jag blir ju extra full i skratt när det in real life faktiskt är såhär:

d498e8f8b40a125c80002d95529ef7ad

Så den som säger att det inte ger något får nog tänka om.

Jag har alltså bestämt mig för att pausa i min löpning. Det här är ju också första gången på sju år (sedan min förstfödde kom alltså) som jag har tid att göra sånt här. Vilken välsignelse va! Jag har alltid förespråkat hemmaträning och löpning eftersom det aldrig annars blir gjort, men nu, nu ska jag njuta av att gå iväg på ett (riktigt fint!) gym, träffa lite trevliga människor, svettas like crazy och sedan komma hem till man och barn.

#goals eller vadå?

Trevlig lördag! 

/Filippa

3 kommentarer till

  1. Åh, jag vill också! Men jag vågar inte. Min kropp är fortfarande så trasig att när jag kör igång med nåt så blir jag ännu mer trasig. Vet inte riktigt hur jag ska komma ur den här här moment 22-grejen. Ingen träning -ont i kroppen. Träning -mer ont i kroppen och inte pga träningsvärk :( Men zumba, fuego, afrikansk dans osv, allt sånt är så bra! Kul att du har hittat din grej <3

    • Så tråkigt för dig Maria!!! Hoppas verkligen du ska hitta en utväg på de där problemen alltså. Och hoppas du kanske kan följa med mig på zumba nån gång snart 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *