Låt mig ta död på kvinnoidealet

Innan jag maler på här vill jag säga, till er/oss som gör skönhetsingrepp av olika slag för att  ni gillar´t, keep on rockin it! Okej, då kör vi.

Har ni också hört talas om att det är så sjukt snyggt, och kanske till och med lite bra, att ha tjockt, långt, fint hår? Tjockt ska det vara, inte tunt. Har ni också hört att det är sååå snyggt när man blir brun? Inte vit alltså, utan brun. Har ni också hört att nyrakade ben, eller kanske vaxade långt upp i ändan, är det perfekta för en kvinnas kropp? Lena, slanka ben. Perfekt vaxad bikinilinje. Färgade ögonbryn kanske? Och så sådär perfekt plockade. Perfekt verkligen. Långa, vackra ögonfransar. Fina, välpolerade naglar. Och tår, för katten, glöm inte dom. Din kropp ska väl egentligen helst se ut som en 17-årings trots att både du och världen förändras?

stor_lockig_frisyr

Här är det, det långa, tjocka, vackra håret. Perfekt alltså.
Vad är grejen?

190322.500x0

Oh no! En modell med orakade ben! Watch out!

Jag är ganska lat när det kommer till skönhet. Jag tycker egentligen det är lite roligt, men som sagt, alldeles för lat. Jag rakar benen, ja det gör jag. Men aldrig över knäna. Jag hade ju inte gjort annat om mitt mål var att vara hårlös. Jag dör inte om jag har orakade armhålor men jag tycker om att fixa till det. Har såklart heller inga problem med dem som inte rakar sig. Gör det! Eller, gör inte det! Eller vad man ska säga.
Det snajsiga hade ju varit om vi kunde få lov att vara olika. Och att vi fick lov att bry oss så lite eller mycket som vi vill? Ibland tycker jag jättemycket om att bry mig om det yttre, sådär extremt mycket. Ibland skiter jag verkligen blankt i det. Det är en skön känsla att jag får lov att vara som jag känner för. Right?!

Jag tänker ofta på hur jag pratar och beter mig inför mina två döttrar. Elma frågar mig varför jag sminkar mig. ”Måste du det?” säger hon. ”Absolut inte! Jag tycker om det” har jag svarat. Själv började jag sminka mig vid 19-års ålder och har en gaaanska fåfäng morsa, så jag tror det hela handlar om hur jag som förälder förhåller mig till allt.
Jag är noga med att påpeka att mycket hår är fantastiskt (speciellt på ben, armar, under armar osv), eftersom jag likt mig själv, har en hårboll till tös. Hår på snippan, det ska alla ha! Och sånt där pratar vi om hemma.
Jag tycker det är viktigt att mina barn vet att vi är olika, och att det är okej.

Ett öppet sinne för kvinnokroppen, och mer sådana här bilder i världen, tack:

img-mulheres-biotipo-02

Och så ser vi badsäsongen framför oss, och jag kan ibland känna lite ångest. Men samtidigt är det underbart att röra sig på stranden. Där är kvinnor i olika åldrar, former och modeller. Jag älskar att se det. Jag är inte så himla unik, jag sticker inte ut alls. Det är skönt. Vi är alla en mix av kvinnans kropp och det är härligt.

Och med de sagt, var i hela friden är våren och värmen?!

/Filippa

4 kommentarer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *