Föräldrar, var snälla mot varandra

Någon skriver på Facebook; sluta sexualisera era döttrar genom att låta dem bära bikini!

Alla håller med, vad gör dessa flickmammor egentligen? Låta dem få höra i så tidig ålder att de måste skyla tuttarna.

Ja, för precis så är det ju vi gör, många av oss. Eller? Tror folk på allvar att jag säger åt min fyraåring (som min äldsta var då, och prompt skulle ha bikini) att hon måste täcka sina små icke-befintliga bröst för att annars kanske någon tittar på dom på fel sätt?!

Nej, kompizar, det är inte så (kan dock inte tala för alla världens flickmammor, men de jag umgås med göe inte heller så).

Vi kämpar på. Här hemma kämpar vi på med att avdramatisera saker. En viss sjuåring vill gärna ha topp under t-shirten nu. Jag kan medge att jag kände mig uppgiven när hon började prata om det. Redan?!? Ska vi redan börja prata om sånt här?! Ja, det är ju bara att göra. Hon fick berätta varför hon ville ha det, och det handlade om att hon inte vill visa för mycket när hon hjular och gör sina volter. Och jag fattar det. Jag gör verkligen det. För nånstans vet vi att hela världen är så mycket mer medveten nu.

Vi har en väldigt mogen sjuåring och hon har alltid varit väldigt medveten, på gott och ont.

Sorry you guys, men det är inte vi föräldrar som propsar på barnen. Det är för sketan denna sjuka värld som är så enormt sexualiserad och vissa barn hänger med mer och andra mindre.

Det enda vi kan göra rätt är att prata om saker. Vi har märkt att vi tydligen redan behöver prata om mycket sånt här. De ser saker på internet, de hör saker från klasskompisar.

Alltså seriöst, det är inte lätt det här. Internet är stort, barn är smarta och lär sig sjukt snabbt. Vi behöver vara ännu snabbare och våga ta dessa samtal, det är vad vi har märkt hemma i alla fall.

Och visst kan jag önska att barnen skulle bli två år gamla igen eller kanske 22? Vet inte.

Men var snälla där ute hörrni, de flesta av oss gör så gott vi kan med våra barn. Det finaste vi kan göra mot varandra är att inte döma – vi vet inte orsaken till att någon gör som de gör. Vi vet inte varför den familjen har de reglerna, de rutinerna och så vidare.

Var snälla. Och prata med varandra.

/Filippa

8 kommentarer

  1. Åh så svårt det där, men vad fint att hon fick berätta varför och att ni inte bara beslutade över huvudet på henne.

  2. Jätteviktig fråga att ta upp i denna digitala värld ! Vi bestämmer inte så länge vad våra barn ska ha och inte ha, tycka/ tro eller inte! De börjar tidigt att se att det finns annat att följa än mammas och pappas åsikter och sätt att leva ! Så var öppna och lyssna på barnen, jättebra gjort! Prata prata prata!! är så viktigt!!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *