När är det dags att ge upp?

Jag kan inte minnas att jag sett mig som en höstdeppare tidigare, men det är något visst med att hösten gör antåg antar jag. Förr om åren tyckte jag det var så mysigt och härligt, på med varma, mjuka kläder, tända ljus och se på film tills ögona går i kors. Inte lyfta ett finger extra – det är ju ändå mörkt och kallt – och ligga länge på sofflocket. Då, med småbarn springandes runt bena, nu, med stora barn som kräver min hjärnkapacitet lite mer. Det är fint det med.

Men, tydligen, varje år den här tiden funderar och googlar jag runt på vilket nytt yrke jag skulle kunna anta mig. Jag verkar få dånvimpen på läraryrket och i år har det varit lite extra mycket jobbigt, både känslomässigt men också sådana där vanliga jobbiga jobbgrejer. Jag googlar och drömmer; socionom, det hade passat mig. Sjukgymnast, det borde jag bli. Stylist, javisst!  Sen kryper jag under täcket kl 21.00 och sover istället, för jag är ju så trött. Och har väl egentligen ingen större lust att gå en ny utbildning, heller.
Men vad är grejen? Varför är det så svårt ibland?

Fritiden, där saker görs på rutin fast det kanske inte är något givande?

Och i kyrkan där mitt frivilliga engagemang ligger, där jag också drömmer om andra saker, men pysslar med grejer som också behöver göras. Vad vill jag egentligen? När är det dags att ge upp? Ska man någonsin ge upp?

Jag tycker det är svårt. Det är svårt att veta vad som är bra för en och vad som hade behövts plockas bort.

Jag har dock bestämt mig för att skärpa mig på vissa områden. Till exempel håller jag på och kämpar mig igenom en bok som lutar åt det teologiska hållet, vilket för mig är döden i en gryta. Men jag ska läsa den och jag ska sedan fortsätta läsa böcker som ger mig kött på benen i mitt kristna liv. Jag behöver det. Jag behöver också stanna upp och lyssna. Jag är en baddare på att snacka, nämligen, så även med Gud. Jag är bra på det. Men lyssnar jag? Nähe. Och så undrar man varför man inte får någon tydlig vägledning?

Nej, höstens mål är därför att helt enkelt skärpa till mig i mitt kristna liv. Göra saker jag kanske inte älskar just nu, men som jag behöver för att i längden må bättre, lära mig mer och kanske få frid. Och inte ge upp, inte ge upp något ännu, men vem vet vad det kan leda till? Kanske mer klarhet, kanske mer frid över saker. Jag längtar efter det.

Och sen undrar jag om det inte bara skulle räcka med att möblera om lite? Men då får nog Emanuel flipp, så det är bättre att jag tar tag i detta. 

Någon annan där ute som ska utmana sig i det kristna levernet? Vore himla härligt att höra tankar och funderingar.

9 kommentarer

  1. Tack för att du lyfter dessa tankar! Jag tänker också mycket på hur jag kan fördjupa mig i tron och på ett tydligare sätt låta det prägla mitt vardagsliv. En sak som har hjälpt mig att försöka leta efter Gud i det som sker och varje kväll göra en slags examen där jag frågar vad som har gett liv/fört mig närmre Gud/gjort att jag förstått något om Gud.

    1. Bra grej drt där! Det har vi pratat mkt om i vår hemgrupp faktiskt, att hitta Gud under veckorna. En väldigt bra grej!
      Tack för pepp förresten!

  2. Bra för! Vi hoppar gärna hit och dit och söker när det är hos Gud friden finns!
    Det jag gjort är att lyssna på bibelstudier från hönökonferensen och från torp när jag är ute och går , för att utvecklas själv men oxå för att hänga med i det nationella skeendet i våra församlingar ! Stressar ned men är ändå med!

  3. Sedan vår fördamlingshelg för en månad sedan, med superbra undervisning av Anders Blåberg, läser jag äntligen Bibeln dagligen. Det har jag inte gjort på många år och jag har spontant och helhjärtat sagt Nej tack till att läsa Bibeln på telefonen. Bibeln är Bibeln liksom och telefonen skrollar jag mest på.
    Men nu kände jag att eftersom jag inte läser någon annan bibel heller så får jag ge det ett försök. Och det går jättebra! Nästan befriande att inte läsa i min bibel, där jag kan sidorna och där understrykningar ibland stör. Det har varit revolutionerande för mig, och så passar det mig väldigt bra att kryssa och få ett ”enligt plan!” när jag läst klart för dagen.
    Vissa dagar har det känns motigt, och som jag faktiskt är andligt ansatt, men vissa dagar har jag också tjuvat på nästa dags läsning för att det är så roligt att läsa!
    Så ett hett tips är att ge det en chans, det där som du inte tror är något för dig!

    1. Asså så himla bra! Jag har tänkt mkt på det där också ”om jag hade en SNYGG bibel, då!”, typ, men började precis som du läsa på telefonen för någon vecka sen och det gör ju inget! Tack för att du delar!

  4. Å. Nu kommer ett tråkigt inlägg.
    Jag är själv lärare å kristen engagerad å så vidare. Jag hade samma tankar för ett år sen. Gick sedan in i en utmattning. Har ändrat mitt liv å mår bättre. Å med lite annan syn på livet. Så jag skulle vilja säga, sluta läs böcker du eg inte vill. Gör sånt DU vill. Mår bra av. Gud är med i det!!! Bli stilla, vi finner Gud i tystnad å stillhet med. Inte genom å rusa runt. Fundera på vad du gör när du MÅSTE göra saker som behövs i kyrkan. Ta bort nåt. Gud är större än så. Du skriver att du är bra på att prats med Gud. Vad fantastiskt! Många orkar inte det i såna tider. Fortsätt med det.
    Å fundera på hur arbetsbelastningen är på jobbet. När jag hamnade i stolen mitt emot terapeuten sa han att det ju absolut inte är första gången en lärare sitter där.
    Antingen känner du när du läser att du inte alls känner igen dig i detta. Skönt. Eller så blir du som jag blev lite smått provocerad nr folk påpekar att jag nog borde fundera efter lite på min livssituation å tänker att jag absolut inte är en av ”dem”.
    Hur som. Gud är med oss, genom allt.
    Lycka till. ❤️
    Tack för fin blogg å ärligheten.

    1. Jag förstår PRECIS vad du menar och är jätteglad för din kommentar! Det finns nog många som behöver höra drt där!
      Jag själv är i en annan tid i livet, jag är inte sliten just nu (som jag var i våras) utan mest lit låg och funderar över livet. Kan ibland känns att jag och kanske fler alltid tar bort det som är lit svårt, som att läsa en teologisk bok eller ja, det kan ju vara mkt annat på den listan. Och jag själv behöver utmanas! Däremot ska absolut inte en person som är utmattad eller påväg mot utmattning gör det, precis som du säger!
      Hoppas du får må bra snart också, och tack för din fina kommentar! ♥️

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *