Trångt, så trångt

I lördags började säsongens Så mycket bättre. Christian var hos en kompis på filmkväll så jag satt själv i soffan och tittade. Kikki Danielsson gjorde en oväntat politisk tolkning av under ytan men annars var det mest som vanligt, lite halvbra sådär.

Det bestående intrycket för mig var hur Uno Svenningson och Tomas Andersson Wij möttes i sin gemensamma historia. Att ha vuxit upp i frikyrkans värld men att det varit trångt, så trångt.

Tomas valde att göra en tolkning av Fredás En annan del av världen om längtan någon annanstans. Om att uppväxten i frikyrkan kan liknas vid att vara uppväxt i en landsbygd, där alla känner varann. Trångt, så trångt.

Utvägen blir längtan ut. Resan till en annan del av världen. Där hela jag får plats.

Åh Herre förbarma dig, känner jag bara. Att vi gjort dig så liten. Du som är livets skapare. I dig är allt liv. Hur kan det då bli trångt hos dig?

Nej, det trånga kommer inte från Gud. Det kommer från vår önskan att ha kontroll på skaparen. Att boxa in och sortera vad som får plats. Och sticker någonting ut och inte får plats i vår ram eller kultur eller vad vi vill kalla det. Ja, då är det trångt, så trångt.

Gud som jag tror på gör livet större. När jag söker honom breddas allt. Där får jag plats. Där kan jag växa åt olika håll och där kan jag mer och mer bli den jag är.

Herre förbarma dig över oss. Förlåt oss att vi gjort kyrkan till en trång plats. Vi ber om mod att ge dig plats. Utmana oss och våra invanda mönster. Och jag ber om fler kulturella uttryck, fler färger, nya sånger. Gode Gud, låt fler känna att de får plats och inte behöver fly ifrån dig.

En annan version av samma låt.  Av Joel och Jenny och Jakob på min mammas 60 års konsert.

9 kommentarer

    1. Tack. Ja absolut, det är inte helt enkelt. Två saker jag tänker på som vi kan göra iallafall är att släppa fram människor, även de som inte passar in i boxen. Och att vända på alla stenar, alltid fråga oss – kan det här göras på ett annat sätt? Varför gör vi såhär? Bara att ställa frågorna tror jag är bra, att det lär en att det inte måste ske precis så som vi är vana vid.

  1. Blev så berörd av Sabinas version av Vågorna, och hur andlig den texten var, och samma sak i många andra av Unos låtar – en andlig underton. Så fint ändå. <3

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *