Hopplöshet vs Hoppfullhet

Lärare som jag är, delar jag lätt in mitt liv i terminer. Sedna delas de i halva terminer, halva halvan av terminen. Ni fattar?

Det sägs att veckorna mellan sommarlov och höstlov är de tyngsta för en lärare. Kanske inte den administrera belastningen, som ofta kommer vid terminsslut tex, utan mer relationerna, sätta sina ramar, hitta sina vägar osv. Och efter höstlovet finns ett ljus i tunneln, då nalkas det mot jul.

Konstigt, har jag tänkt hela terminen, hur kan vi redan efter höstlovet börja sikta mot jul? Det är ju typ två månader kvar då.

Jag fick svindel igår när jag och barnen cyklade hem med lådan och regnet piskade mot mina kinder. Vinden ven och jag tänkte att nu är det många månader av det här vädret ja. Men det är ju verkligen inte det.

Om jag tänker jobbmässigt får jag stressklump i magen ”shit hur ska jag hinna!”. Men jag väljer att tänka privat, och känna att om bara några veckor får jag börja adventspynta! Jag ser hopp! Det gör inget om regnet piskar mig i ansiktet! För den här tiden på året är en av de få som på riktigt ger mig hopp.

Jag ser så mycket fram emot att baka en massa med barnen, att hitta fina julklappar åt dem och andra nära och kära, gå bort på adventsfikor och sakta men säkert inse att julen är här. Den närmar sig.

Icke behöver vi känna vemod den här tiden . För tiden bara rusar ju! Det är snart en tid av lugn (för mig i alla fall). Jag längtar, känner mig glad för det, och glömmer alla renoveringsbekymmer, alla nationella prov och omdömen, alla regniga, blåsiga dagar.

Och andas in lite pepparkaka och julmust-längt istället.

/Filippa

3 kommentarer

  1. Jag känner faktiskt också så denna tid, hoppfullhet! För flera år sedan tyckte jag alltid det kändes segt och deppigt när höstmörkret smög sig på. Plötsligt insåg jag dock att denna tid som sagt är så otroligt kort och att en stor del av tiden kan ägnas åt att längta efter adventstiden (vet att advent och jul kan upplevas vemodig för många, men jag älskar alltihop!) och vips får man hänga upp stjärnor i fönstren och låta julmusiken flöda. (Sen det faktum att infektioner och magsjuka i samma veva börjar visa sig, och ett en vadar runt i snöslask större delen av tiden liksom bleknar i jämförelse)

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *