Är jag frisk nu?

Mycket oklart om jag är frisk eller ej. Jag är väl kanske en normalstörd person med en depressiv läggning, typ. Det här med psykiska ohälsa och huruvida en blir frisk eller ej är ju svårt att bedöma. Men enligt MADRS-S – testet och läkaren så skattar jag nu endast 9 poäng på depressions-skattningsskalan. Det är lågt. Typ obefintlig depression.

En har ju gjort många test i sina dagar i Frida-tidningar och dylikt som kan vara rätt underhållande och skoj. Men i förra veckan fick jag alltså göra en rejäl testomgång hos läkaren för att testa mitt psykiska mående. Gillar läkare som tar saker på allvar. Det finns ju väldigt olika typer av läkare. Noggranna och omsorgsfulla är dom bästa. Jag har även träffat på motsatsen; slarviga och oengagerade. Träffar du på en sådan läkare – byt! Det finns bättre. Det som den här fina läkaren kom fram till i testerna var faktiskt rätt så underhållande och samtidigt gött att få det svart på vitt liksom:

  • Jag är inte psykopat
  • Jag är inte psykotisk
  • Jag är inte narkoman
  • Jag är inte alkoholist
  • Jag har inte anorexi
  • Jag har inte bulimi
  • Jag är inte manisk

Däremot har jag recidiverande (läs återkommande) depressioner och så fick jag höga siffror på Generaliserat ångestsyndrom (GAD) och så lider jag även av panikångest ibland. Däremot har jag ingen diagnos på dom två sistnämnda.

Jepp så är det. Det kom inte som någon chock direkt. Därför behöver jag troligtvis äta en låg dos av SSRI-medicin för resten av mitt liv och försöka att leva ett liv där jag tar hand om mig själv; Dvs. sover bra, äter bra, tränar regelbundet, dricka minimalt med alkohol el. avstå helt samt försöka att undvika stress. Då kanske jag kan undvika att hamna i nya eller lika djupa depressioner.

Det sistnämnda är min akilleshäl. Stressen. Nu är min målsättning att träna på det där med att inte stressa. Även om jag inte ens har en stressig situation kan jag ändå stressa upp mig och börja andas ytligt. Inte bra.

Så det är min ambition, att tillsammans med Arbetsförmedlingen försöka komma tillbaka till ett arbete där jag inte stressar upp mig och inte tar med mig arbetet hem. Lättare sagt och gjort. Så mycket görs automatiskt i kropp och knopp. Nu ska jag lära om och lära rätt. För min hjärna och min kropp är stresskänslig och jag dras fortfarande med sviterna från utmattningen som liksom var grädden på moset den här gången. Den där utmattningen är seg som en gammal skosula men den ska jag väl också lära mig att bemästra och lära något av.

Jag är så tacksam att jag är igenom den här depressionen. Det är ett helvete att vara därnere på botten. Till alla er som är där; Det blir bättre men det tar något ofantligt med tid och kraft. Håll ut. Ta hjälp. Depressioner läker ut.

Vill tacka nära och kära samt Gud som på något sätt lyckats skänka mig ljus även i den svartaste natten.

Blev berörd av Micke Fhinns senaste låt: ”Härifrån till evigheten”. Så den skickar jag med till dig denna fredag!

Genom alla dagar,

Genom alla tider

Genom alla skiftningar som sker i våra liv

I stunder av förväntan

I oro eller ängslan

I dagar utav glädje och om mörker sänker sig

Är du värd min sång

Min hyllningssång

Jag tänker höja min röst och prisa

Jag tänker låta mitt lov stiga till dig, Jesus

Jag tänker tillbe dig hela vägen

Ära ditt namn, till himmelen fram, Jesus

 

 

8 kommentarer

  1. Gött att det går framåt. (Väldigt sen kommentar, jag vet. Läser bloggen fläckvis) Och väldigt skönt att kunna konstatera massa grejer som man INTE har ja 🙂
    Gillar dig!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *