Morsornas adventskalender – lucka 15

Bakom lucka nummer femton döljer sig en kvinna som verkar besitta en styrka och beständig tro av sällan skådat slag; Elin Sharew. Elins livsberättelse berör och gör mig ödmjuk inför livets skörhet och skönhet.

Hennes kärlek till Etiopien förde henne till den myllrande miljonstaden Addis Abeba där hon även fann kärleken i Tariku. En man som arbetade med att stötta de minsta, människorna som levde på Addis bakgator. Elin och Tariku delade kärleken till Gud och engagemanget för de enkla och utstötta människorna. Tillsammans jobbade de med att ge människor en framtid och ett hopp. 

Elin och Tariku gifte sig 2012 och samma år insjuknade han i leukemi. De valde att flytta ”hem” till Sverige och Umeå, där föddes också sonen Esaias. 

Tariku fick lämna jordelivet och sin familj hösten 2015.

Egentligen känner jag faktiskt inte Elin, men vi är en del av samma kyrkofamilj, EFS. Vi har setts och mötts i olika sammanhang men så mycket mer än så är det faktiskt inte. Elin har alltid varit en profil i våra sammanhang, en person som gör sin röst hörd för det som hennes hjärta klappar för. Engagerad, driven och med ett stort hjärta för rättvisa. 

Att hon nu är ensamstående förälder till Esaisas efter att ha förlorat sin man och ändå lyckas att ha ett fortsatt stort engagemang för de små i samhället, det gör mig mållös. Och att hon så självklart håller fast vid sin tro och vittnar om hur den burit genom sorgen, det är ett sådant otroligt vittnesbörd om det trotsiga hoppet som bara Gud kan ge.

Här är Elin:

 elin sharew

1. Namn, familj och sysselsättning.

Elin Sharew, mamma till Esaias 4 år. Jobbar på Älvsby folkhögskola, fram till i höst med internationella utbyten, men nu främst med Svenska från dag ett.

2. Vad brinner du för just nu?

Jobbet! Älskar att jobba med asylsökande, deltagarna är helt fantastiska och jag går igång på utmaningen att göra deras långa väntan på uppehållstillstånd lite mer innehållsrik.

Och så brinner jag av längtan till Etiopien, vi åker dit en månad i början av 2018 och det ska bli så fint med injera, sol, släkt och vänner dagarna i ända.

3. Vad är det bästa och mest utmanande med att vara förälder?

Det bästa är att Esaias är så sjukt rolig! Han pratar eller sjunger jämt, hittar på knäppa grejer och ser inga hinder. Det blir verkligen aldrig tråkigt när han är i närheten.

Det finns många utmaningar, men den mest övergripande för mig är att vara ensam förälder. Att hela ansvaret för hämtningar, nattningar, kläder, mat och gränssättning ligger på mig, hela tiden. Och när det måste fattas beslut är det väldigt svårt att inte kunna bolla med min man.

4. I vilka relationer delar du ansvar och glädje för ditt barn?

Mina förädrar lever nära oss och har en fin anknytning till Esaias då han har bott hos dem i perioder då hans pappa var som sjukast.

Jag pratar mycket med mina vänner också, även om de inte tar över eller delar ansvaret hjälper de mig mycket i mitt föräldraskap. Och släkten på Tarikus sida är Esaias största supporters!

5.Låt säga att du får fyra timmar själv, vad gör du då?

Träffar en kompis och pratar i fyra timmar. Men då är jag ju inte själv? Så om det bara är jag tar jag helst en promenad eller löptur, åker och handlar mat i lugn och ro eller skriver ett brev.

 

Elin delar emellanåt sitt liv och sina tankar på bloggen maytember.se på ett enkelt, vackert och självklart sätt. Om du vill lära känna henne mer så kan du göra det där. Och du kan även läsa den här fina artikeln , ”Det kommer andra dagar”, i EFS tidning Budbäraren.

 

6 kommentarer

  1. Alltså jag blir, har blivit eftersom jag hört om dig tidigare Elin, så himla rörd av att du står så stadigt (som det verkar) efter det som hänt dig. Du är verkligen helt fantastisk! Och att du orkar brinna för andra saker, som ditt arbete, gör mig också så himla glad! Tack för världsbäst inspiration idag!

    1. Oj, vilka stora fina ord – tack! Blev faktiskt glad när jag insåg att jag faktiskt brinner för mitt jobb, har precis bytt arbetsuppgifter och det var längesen jag kände så positiva känslor inför jobbet 🙂

  2. Wow! Imponerande och inspirerande! ❤️Och som familjehem åt en grabb som efter över två års asylväntan äntligen fått uppehållstillstånd gläds jag verkligen åt fler som kämpar för dessa! ❤️

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *