De ensamstående strumporna

strumps_Fotor

Kära bloggvänner.

Jag är en kvinna på 34 jordsnurr som har ett allmänmänskligt och vardagligt problem:

När gör en slut med ensamstående strumpor?

Jag har alltså två barn och 20 (!!!!) ensamstående strumpor. Orimligt.

Men tänk om partnern blir funnen? Hur sorgligt är det inte då om jag slängt dess partner i soporna?

Fast ärligt talat, 20 ensamma strumpor är ju också en oerhört sorglig syn.

Kram å hej

Tvåbarnsmorsa-med-separationsångest

13 kommentarer till

  1. Gör inte slut med dem! Har barnen inte stora antipatier mot det så kör ”rocka sockarna” jämt och ständigt 😊

    • Jepp, får släppa ”sargen” och köra omaka. Tar emot lite. Men det gör ju egentligen ingenting! Vem har bestämt att en måste ha likadana sockor förresten?

  2. Skyller du BARA på barnen nu, är det det jag hör? Inga vuxenstrumpor i det där gänget? Hos oss har vi en hel byrålåda tillägnat ensamstående strumpor. Inte mitt påhitt, det är min mans. Jag tror det är hans quiltypleasure att hitta partnern. Haha

  3. När Filip klär på sig så vägrar han att ha två likadana strumpor. Så det stämmer aldrig efter tvätt, hans gäng med strumpor går ner i lådan bara🙂 varsego att härmas😉😎

  4. Min tvååring bryr sig inte ett skvatt om vilka kläder vi tar på honom. Men strumporna ska han prompt välja själv. Nästan alltid omaka par (fast ändå lika på något sätt, t.ex blå och blårandig), trots att jag sorterar och parar ihop efter varje tvätt. Nu har jag vant mig och tycker det är charmigt. Så jag röstar också på att rocka sockorna!

  5. Som flera redan skrivit får ni rocka sockorna lite oftare, eller göra en hel uppsättning av strumpdockor eller strumpdjur som man fyller med ris!

  6. Här hemma har tonåringarna varsin kartongbit med klädnypor på insidan av garderobsdörren. De sockor som inte hittar sin partner hamnar där….På kartongen står det: Save Dobby (i Harry Potter)
    Lite då och då är kartongen tom 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *