Vi måste be tillsammans!

Det är inte helt okänt i den kristna världen, att Skåne är en mörkare plats. Kanske vet du inte? Kanske har du inte besökt Skåne eller känner den andliga striden så tydligt?

Jag är dessvärre inte så andlig av mig. Alltså, jag känner inte att det är tyngre att komma hit, till Skåne. Men jag har många vänner som gör det.

Skåne sägs vara den mest sekulariserade plats i Sverige också, så det kanske inte är så konstigt?

Det kan vara hårdare klimat och hårdare tilltal oss människor emellan. Det är inte en myt att en skåning säger vad den tycker, rakt ut. Och då får väl vi utbölingar som bott här en tid också räknas in.

Och inte vet jag hur många gängbråk, skjutningar och farliga slagsmål ni har i Borås, Norrköping, Jokkmokk eller Karlstad. Men se på nyheterna en vecka och beskåda den skit som sker här nere. Malmö, Landskrona och Helsingborg. Det är inte sällan dessa städer nämns i negativ bemärkelse.

Och jag bor här. Javisst gör jag. Jag bor i Landskrona och det är verkligen min stad. Jag har tydligt upplevt att Gud kallat mig till att stanna. Ibland avskyr jag det verkligen. Det är tufft, det är hårt, det är få kristna (även om vi ökat i vår kyrka, tjo!) och det är en andlig kamp, det är det.

Jag har börjat det här året med att läsa bibeln. Det blir inte varje dag, men mycket mer än jag säkert gjorde förra året bara. Jag upplevde att vi måste be för Skåne. Men vilka, tänkte jag en stund. Nej, jag ska skriva det på bloggen, för vi behöver bedjare från hela Sverige. Så, nu gjorde jag det.

Om du är en bedjare, be för Skåne. Det kanske inte känns så mycket i ditt hjärta, men denna del tillhör ditt land. Och den här delen behöver förbön. Vi som är här, vi behöver era böner för att orka. Vi behöver ljus! Ni kan få hjälpa till. Och välkommen hit! Skörden ÄR stor, men arbetarna få. Gud välsigne Skåne, Sverige och människorna som är här. Amen.

Ps. Visst finns det många ställen vi behöver be för. Just nu kände jag bara extra för det här. Var med om ni vill!

26 kommentarer

  1. Så starkt skrivet! Känner samma som dig. Kanske lite extra nu pga min egen situation.
    Våld & narkotika känns ” översvämmande” mycket nu i Skåne, så vi ber! Tillsammans i bön.

  2. Delat ditt fina upprop om bön för Skåne i min församlings Facebook grupp
    Tack för uppmuntrande o fina berättelser i er blogg

  3. Jag är med! Är också ”utböling” som numera bor i Skåne, utanför Staffanstorp. Kommunen som gjort sig känd för att vara sämst i Skåne (och landet) på att ta emot invandrare… Vi har verkligen upplevt under senaste veckan att vi ska be för den här platsen.

  4. Amen! Så lätt att bönen blir så ”lokal” (jag, mitt och min familj) – vilket såklart också är ok. Men bön i större skala gör ju också verkligen skillnad och behövs! Bra initiativ!

  5. Så kloka tankar!
    Jag tänker att Vi är tex en hel del kristna i vackra Landskrona ( jag är i SvKyrkan förresten). Problemet tror jag, är bara att vi kristna inte hittar varandra, vi har lite osynliga murar emellan oss. När vi istället borde mötas mer, be mer ihop och skapa nya gemenskaper. Med Kristus i centrum, oavsett kyrka/församling.

    1. Alltså så GLAD jag blev av din kommentar! Är du från Landskrona? Det är ju UNDERBART! Vad härligt att du finns här och vad tråkigt att jag inte känner dig 😉 Vi har faktiskt börjat gå lite över murarna genom våra barn, då de sjunger i barnkören som SvKyrkan har här i stan. Och som vi alla bara ÄLSKAR Emma (som leder den!).
      Men du har rätt, vi borde helt klart gå över gränserna oftare! Så himla roligt att du hittat hit, hoppas jag får höra mer från dig 🙂

      1. Jag är från Ängelholm från början, men bor i Landskrona sedan 14 år tillbaka typ:-)
        Måste erkänna att jag har lite mer koll på dig än vad du verkar ha på mig, haha. Känner en del människor i din församling och har faktiskt varit med på en av era gudstjänster, och har för mig, att du höll i predikan?! Dessutom delar vi det stora intresset för loppisar/second hand och har sett dig en och annan gång på Röda Korset ( låter som värsta stalkern, but im not, lovar)
        Erkännande nummer två är att jag förmodligen då träffar dina barn varje torsdag, eftersom jag jobbar tillsammans med underbara Emma på torsdagarna ( jag är församlingspedagog och en av ledarna för Himmel & Pannkaka)
        Oavsett, kul att vara här & väldigt givande att läsa det du/ni skriver, det ger en småsliten 4barns-mamma lite luft under vardagsvingarna!

        1. Haha nej är det sant?! Vad roligt att du varit i kyrkan, men alltså, OM du kommer igen MÅSTE du säga hej så jag får ett ansikte! Jag kanske vet precis vem du är 😉
          Vad roligt att du jobbat med Emma, henne ÄLSKAR vi!!! Och idag gjorde min minsta premiär i kören också, så glad och stolt! 😀

          1. Vad roligt att din minsta oxå börjat i kören och att hon tyckte det var roligt!
            Man vet aldrig när jag hojtar till och dyker upp som gubben i lådan, antingen i er kyrka eller när barnen sjunger i St Johannes. För självklart ska jag hojta om jag ser dig

  6. Fint skrivet! Tror över huvud taget att vi behöver be mer. Tänk alla bönemänniskor som flyttar hem till Herren… Vi (jag åtminstone!) har en hel del att lära av dem! Jag kan till och med lära av mina barn som enträget lägger fram samma böneämne, år efter år, och ger sig inte/glömmer inte – som en viss annan… Helt klart ett utvecklingsområde för mig och jag är så tacksam att du lyfter det här!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *