Livets himla kontraster jämt och ständigt

En nära vän får snart sin första bebis. En annan vän läggs in på psykakuten. Själv låg jag först hemma pga hemsk utmattningsångest och sedan pga magsmärtor orsakat av endometrios. Den yngsta dottern får brevpapper och undrar hur det går till när man ska skicka ett sådant. Det stora dottern får fina kläder av kära vänner, som gör att vi inte behöver köpa ett enda plagg på ett halvår. Mannen min borrar upp mörkläggningsgardiner för att det är vrålljust redan kl 6 på morgonen. På måndagen äter vi rester istället för att följa matschemat, ingen orkar riktigt. Vi satt ute och fikade för första gången förra helgen, jag svettades i mitt ullunderställ. Kände att det kanske är dags att lägga av det? Jag tittar in i min garderob, rensar som en tok, hänger ut vårkläderna. Inser att det fortfarande är minusgrader utan solsken så ullunderstället får stanna kvar. Men lite gömt, långt in under kläderna. Jag får se bilder på ett nyfött barn och gråter glädjetårar. Jag får ge omsorg på håll och gråta omsorgstårar för den som sjuk. På jobbet blir jag glad, såklart också lite frustrerad, men jag får se hopp och framgång där. Och snart är det påsk vilket betyder att jag vill fokusera mer på Jesus och vad påsken innebär. Nästa vecka fyller min äldsta 8 år och jag ska ge henne ett frisörbesök i present. Hon har aldrig varit hos frissan. Hon kommer bli tokglad. Jag har satt frön i små krukor och hoppas på gurkor, tomater och lök. Det känns hoppfullt. Jag inser att mars och april är riktiga skitmånader när man är allergisk och funderar för femte året i rad om jag också är det? Jag lyckas aldrig få till något test på hösten. Jag tänker på allt vi har framför. Både sorg och hopp. Det är viktigt det här, med livets alla kontraster. Då gör det inget att man mår dåligt ett tag, man mår alltid bättre så småningom. Och speciellt om man får dricka kaffe i solskenet på altanen.

6 kommentarer

  1. Fin text, känner med dig! Livet är verkligen högt och lågt, ljus och mörker på samma gång. Är ändå tacksam för det, utan kontrasterna vore det lite utslätat och liksom inte riktigt på riktigt. Tacksam för barnen som iaf i mitt fall är det som gör att man tvingas hålla balansen och inte trilla när det svänger lite fort åt ngt håll. När frågan om hur man anv brevpapper blandar upp tankar om annat.
    Livet ändå, så tacksam att jag får vara med!
    Å tack för en härlig blogg!

  2. Det är verkligen livet.
    Har du testat allergitabletter någon gång? Om, blir du då bättre? Det är ju också ett sätt att testa om man är allergisk…

    1. Jag har faktiskt provat, men förmodligen inte sådär regelbundet som man borde. Så egentligen vet jag fortfarande inte 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *