Så, hur mycket ska jag engagera mig i kyrkan nu då?

Höstterminen startar alltid med bravur hos oss. Jag antar att det har med att göra att allt liksom startar på nytt då. På vårterminen är saker oftast lite igång redan och avslutet kommer när sommaren tar vid. Och sedan börjar allt liksom helt om på hösten. Känner någon igen sig?

Det är fint tycker jag. Sommarens långa ledighet från aktiviteter gör att man hinner reflektera lite mer och känna efter vad som är värt. Värt att börja om med, börja på, avsluta eller bara fortsätta med.

Under sommaren pratade jag och min man väldigt mycket om kyrkans engagemang. Det finns alltid så mycket att säga. Alltid så himla mycket tankar (hos oss alltså). Jag tror det blev extra mycket prat om det då vi inte hade ett läger att hålla i i sommar. För första gången på 11 år gick en sommar utan läger för oss och det kändes sorgligt. Det gav oss såklart en nykick att se till att läger BLIR AV i detta Skåneland. För fy vad viktigt det är.

De tankar som bubblar mer och mer hos mig framför allt nu, är att det jag lägger min kristna (hehe) tid på, det är grejer som gynnar mina barn. Jag har sedan kanske två år tillbaka lagt av mina egna begär. De saker jag skulle göra för egen del som ger mig själv något. Jag kommer mer och mer in i tankarna att det är så himla viktigt för mig att mina barn trivs i kyrkan och i kristna sammanhang. Det är SÅ viktigt för mig!

Jag antar att det har med att göra att de är stora nu. Medvetna. De kan tycka att det är ”kul” eller ”tråkigt” att gå till kyrkan. Det tyckte de inte när de var tre år gamla liksom. Då åkte de bara med.

Själv har jag bestämt mig för att jag ska älska att vara engagerad i söndagsskolan. Jag ska det! Jag kan gilla det under de år som mina barn är med där. Så är det bara. Min man och jag kom också på en grej till vår församlingshelg som vi vet att våra barn hade uppskattat väldigt mycket. Vi tänker läger. Vi tänker inte vara med där det inte är engagemang för barnen mer. Ja, förutom styrelse, , lovsång, hemgruppsledare… Hrrm ja. Ni fattar. Vi hänger i kyrkan en hel del. Men det är ju vårt val det.

Vad tänker ni inför hösten? Några nya grejer på gång i kyrkorna eller tankarna? Vore roligt att höra och inspireras.

5 kommentarer

  1. Hej! Känner igen det du skriver. Jag var mycket engagerad i kyrkan förr. Så även mitt ex, och mina barn som numera bor på annan ort. Det hände olika saker och jag kom ifrån kyrkan, men inte min tro. I natt låg jag och läste olika program från kyrkor i min närhet. Jag saknar kristna vänner och församlingsgemenskap. Jag kanske ska göra ett kyrkobesök igen. Men jag får gå själv. Min nuvarande man är inte intresserad och har ingen tro.

  2. Precis så!!!Vi har aldrig behövt övertala våra barn att följa med till kyrkan!Såå värt att ge barnen och deras kompisar det bästa av livet att gå med Jesus..idag är dom själva förebilder för dom yngre!Såå tacksam!!!Heja alla ni som lägger kraft och engagemang för att era och andras barn ska få upptäcka guldet från Himmelen!!!

    1. Vad roligt att dina barn är fortsatt engagerade i kyrkan! Det vet man ju aldrig om de blir, även om man kämpar på själv. Men jag tänker att de alltid kommer ha en god smak av kyrkan i alla fall, oavsett vad de förtar sig när de blir äldre. 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *