Några böcker om ingenting

Jag har en favoritgenre av böcker, som är lite konstig. Jag gillar böcker om ingenting. Där handlingen är ganska vardaglig men det som får lov att gripa tag om en är personporträtten istället.

Av en händelse så ser jag nu i efterhand att sommarens böcker varit just så. Lågmälda men fina. Lite som vardagar då man mår bra men det inte händer något särskilt.

Sommarens första bok var Den sista kvinnan av den isländska författaren Audur Ava Olafsdottir. Jag valde den i ett bokställ på biblioteket pga utsidan. Snygg, eller hur? Boken handlar om en kvinna som ska försöka överleva och börja leva efter att hennes man lämnat henne. Karg och snygg men inte så mycket mer än så.

Andra boken jag läste hittade jag på en hylla i huset vi bodde i, i Spanien. What Alice forgot av Liane Moriarty. Jag tror att det var tur att den var på engelska för då har jag lite högre tolerans för dåligt språk, för jag märker det inte lika tydligt. Men handlingen var gripande och fick mig att tänka efter. Alice drabbas av minnesförlust nyss fyllda 40 och minns inget som hänt sedan hon var 28 och väntade sitt första barn. Hur låter jag mig bli formad? Vad är egentligen viktigt? Var frågor som boken väckte.

Sedan läste jag Nora Webster av Colm Tóibín. En lågmäld men intensivt välskriven bok om en kvinna på typ 60-talet som blir änka och ska återupptäcka vem hon är och hur hon vill leva sitt liv. Sån bok som egentligen inte handlar om någonting mer än vardag och liv men som blir SÅ bra för att hantverket är så skickligt utfört.

Den svavelgula himlen av Kjell Westö blev sommarens bästa bok. Den utspelar sig i Finland och är någon typ av släktkrönika sammanvävt med en smärtsam men ganska trovärdig kärlekshistoria. Författaren skriver i jag-form och det ger lite Knausgårdvibbar med ganska mycket brutal ärlighet. Jag gillade den skarpt.

Sommarens sista bok blev jag tilldelad genom min bokcirkel och hette Det var vi  av Golnaz Hashemzadeh Bonde. Den fick väldigt höga betyg i bokcirkeln, någon gav den till och med en tia. Jag blev inte riktigt lika övertygad. Men välskriven och läsvärd är den absolut. Boken handlar om en kvinna som får ett cancerbesked och i ljuset av det ser tillbaka på sitt liv. Bland annat får man titta in i revolutionen i Iran och kvinnomisshandel. Allt som format henne har gjort henne bitter och det centrala är relationen mellan huvudpersonen och hennes dotter. Om rötter, arv och det som formar en. Lite för mörk berättelse för mig.

Ja de här världarna har jag levt i, i sommar. Har ni läst något bra?

 

4 kommentarer

  1. Åh vad roligt att du skriver om böcker. Alltid bra med bokinspiration. Jag har läst i alla fall tre väldigt läsvärda böcker. ”Begravd jätte” av Ishiguro, ”Händelser vid vatten” av Kerstin Ekman och så till sist, och denna är den som lämnat störst avtryck hos mig, ”Vända hem” av Yaa Gyasi. Den är egentligen många berättelser i en, eftersom den handlar om en släkt fördelade på två grenar. Den tar sin början i 1700-talets Ghana. En syster blir bortförd som slav och skeppad över Atlanten medan den andra systern gifts bort med en engelsk slavhandlare stationerad i Ghana. Dessa får på sina respektive håll barn och läsaren får så följa släkten genom en berättelse ur varje generation fram till nutid. Den ena grenen är kvar i Ghana och den andra i USA. Det var en bok som verkligen grep tag i mig och jag skulle rekommendera den till alla. Men särskilt om man vill lära sig mer om slaveriet och historian för afroamerikaner, liksom om västafrikansk historia i möte med kolonialmakter.

    1. Vad roligt att du skriver om ”vända hem”. Det är den jag brukar svara när folk frågar vilken min bästa bok är. Så lysande bra!

  2. Egentligen skäms jag ju alltid över att kommentera på bok-inlägg. Jag läser så fruktansvärt ytliga böcker! Men i sommar har jag läst fem böcker, vilket typ aldrig hänt under ett helt år innan. Så det är kul! Och böckerna är Denise Rudbergs crime-serie. Jag hittade en på second hand, var fast, och sen köpte jag tre till och lånade resten av en kompis (är nu inne på sjätte av åtta). Så det är kul för mig ändå! 😉

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *