Att planera för att få ihop entusiasm och ork är ingen lätt ekvation

Döttrarna och jag tillbringade söndagen i bohuslänsk terräng på kyrkans upptaktsdag. Barnen var mest pepp på att åka buss och fika. Jag var mest pepp på havet.

Gudstjänst, tacos och så skön gemenskap. Fina grejer alltihop och så gott med gemenskap över generationsgränserna.

Det var en fin dag men som en klok kvinna, vän och tvåbarnsmor sa: ”sjukt slitigt men ändå värt.” Mitt huvud kan fortfarande inte sortera ljud så det var riktigt ansträngande. Men ibland måste hjärnan också tränas och ”tänjas” lite.

Jag landa hemma med brutal huvudvärk, somna halv åtta och poddinspelningen fick ställas in. Men jag har schysta ”kollegor” som sköt podderiet till fredag eftermiddag. Så än finns alltså chans att skicka in frågor och tankar till vår valstuga!

2 kommentarer

  1. Tack för att du delar med dig Jennie!
    Det är skönt med igenkänning, att det finns fler i min sits. Vila och jämför dig inte… Jag har precis börjat jobba efter utmattning och sjukskrivning. Och så kraschlandat nu ett par dagar. Men när jag lugnat mig lite kan jag se mönster och förstå vad jag behöver. Det är som att kroppen vet vad jag behöver, men inte hjärnan, den är för inprogrammerad i gamla vanor, hur en är och gör och beter sig. Men jag lär mig sakta. Är tacksam för all stöttning från olika håll. Tack alla tre för en inspirerande, rolig och hoppfull blogg, ni kompletterar varandra så bra!
    Kram

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *