Varför kan vi alla inte bara må bra för?

Nog för att SD kan ge mig ett fysiskt illamående, men… Det är så mycket mer just nu. Det har varit intensiva veckor med en hel del jobbigheter på jobbet. Det är barnen som är ledsna eller oroliga över deras nya livssituation. Det är maken min som har det absolut tuffast på jobbet just nu (inte alls lätt att arbeta med socialt utsatta högstadie-kids. Vill bara ge honom ALL eloge vareviga dag för det jobb han gör).

Det är halsont, feber och snuva. Det är de där sverigedemokraterna. Det är den långa kön utanför stället man får hämta gratis mat. Det är barnen som inte får någon frukost. Det är attyder hos kidsen på stan som jag bara själv räknar ut att de inte har närvarande föräldrar. Det är onödiga räkningar som kommer och sedan är det den evigt långa listan över psykisk ohälsa.

Och konstigt nog står det ingenstans i min bibel att när du bliva frälst skall du för alltid skratta, må bra och leva gott.

Alltså man önskar ju det! Men det gör verklkgen inte det. Och varje år brottas vi med nya problem som vi undrar varför i hela friden helar inte Gud?!?

I somras var jag på världens bästa gudstjänst. I min egna, pyttelilla kyrka. Det var mina vänner och deras hemgrupp som höll i gudstjänsten och där står en av mina vänner och säger typ:

⁃ Idag tänkte vi har förbön och vi vill be för er som har ont eller mår dåligt. Vi vet att Gud inte alltid helar oss och negativa tankar kring det kommer. Men vi gör revolt mot det! Vi ber ändå!!! Vi ber tills vi möts i himlen och kanske är det inte förrän då vi blir helade.

Alltså det var det bästa och visaste en kristen mänska sagt på år, kände jag. Vi ber ändå! Och vi struntar i mörkret som ALLTID verkar vilja tränga sig fram, men vi får väl armbåga bort det då, i Jesu namn, liksom.

För jag vill inte tappa hoppet bara för att jag ”alltid” mår dåligt på nåt sätt. Eller saker ”alltid” tunga eller ofta jobbiga. Vi får helt enkelt göra revolt mot ondskan och be, be, be för varandra! Och så mår vi dåligt, för det är det vi gör i den här världen. Sen, sen kommer himlen. Det blir najs.

4 kommentarer

  1. JA va najs det ska bli! Och verkligen – vi fortsätter att be och oftast tycker jag att det hjälper – men ibland märker man inte hur mycket det hjälper förrän man provat att sluta.

  2. Så bra! Jag brukar tänka det att jag inte fattar hur människor som inte har Gud orkar överhuvudtaget. Vilken trygghet och tröst det är att veta att han ser mig, bryr sig om allt som händer i mitt liv, alltid lyssnar och alltid, alltid, alltid älskar.

  3. Åh, så fint! ”Vi ber ändå”! Ja, ibland känns det som sångraden från Kristina från Duvemåla: Du måste finnas, Du måste…! Och det gör Han ju!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *