Vad behöver jag egentligen?

Jag försöker allt som oftast att tänka att jag har allt jag behöver. Det är ju liksom den brutala motpol man måste kämpa med i detta konsumtionssamhälle, om man vill göra någon skillnad menar jag. Jag har allt. Jag behöver inget. 

I veckan berättade jag för några vänner att jag varit extremt låg den sista tiden. Saker har inte alls varit roliga, livet har i stort känts riktigt meningslöst och tråkigt. En av vännerna sa:
– Har du tränat?
– Nej, jag har ju varit förkyld i TRE veckor nu! sa jag frustrerat.
Hon fortsatte:
– Har du varit på second hand?
– NEJ för Emanuel jobbar alla mina lediga stunder denna höst! nästan skrek jag tror jag.

Då insåg jag också hur fruktansvärt viktiga de här sakerna är för mig. Jag BEHÖVER de här sakerna i mitt liv! För att må bra.

Nu kan jag med tacksamhet berätta att jag kommit igång med träningen igen (kan knappt röra mig idag av träningsvärk och jag är SÅ lycklig!) och att jag lyckats få till en kort sväng till en second hand innan veckan är slut. Trots fullt schema egentligen.

Vill bara tacka min vän, Rebecka, för denna otroliga vishet in i mitt liv. Och så ett tips, se till att omge er med vänner som vet vad ni behöver. Det verkar, som ni  märker, som att livet blir lite lättare en man inte själv måste tänka ut allt smart jämt.

Kram och hej!

2 kommentarer

  1. 🙂 så lite så. Eftersom vi delar intresset träning och shopping (fast på olika sätt) förstod jag att de kunde hjälpa till att förbättra måendet 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *