Morsornas adventskalender – lucka 15

Det här året, 2018, har jag fått ett härligt bönesvar. Och henne ska ni få läsa om nu. Hon heter Cecilie men jag (och många andra) kallar henne för Cess. Ja, hon är mitt bönesvar då hon är precis en sådan där vän jag längtat efter. Vi har många gemensamma nämnare! Som sushi, lovsång, barn i huset, makar som jobbar/t kvällar och sedan delar vi lika på kläder och inredning. Alltså, jag är klädnörden och hon inredningsnörden. Och efter ganska kort vänskap har vi ändå hunnit dela med oss rejält till varandra. Ja, hon är helt amazing, så varsågoda och läs! 

Hej Cess! Jag har ju inte känt dig så jättelänge men tycker du verkar vara en himla härlig person. Du har ju tre barn på fyra år… HUR KÄNNS DET? Och snälla lämna inte ute några detaljer nu.

Just nu har alla tre öroninflammation och går på antibiotika, två av tre får tänder och en tror att det bor troll och monster i varenda vrå. Så, vi känner att vi lever! Heja min man Peter som är hemma på dagtid. Jag semestrar på jobbet.

Vad har varit bäst resp. jobbigast med att bli mamma?

Jag tror det bästa måste vara de känslorna, den kärleken jag känner för mina barn. Brukar oftast dyka upp kvart över sju på kvällen när alla är i säng och tankarna hinner tänkas fullt ut. Det går snabbt att glömma hur jobbiga man tyckte dom var en timme tidigare på kvällen.
Det jobbigaste, hm. Känslan av att inte räcka till. Tröttheten.


Vad längtar du efter?

Att få ligga kvar i sängen i mer än en millisekund efter att ha vaknat på morgonen.

Du kommer ju från Norge. Var Skam verkligen så bra som alla i Sverige tyckte?

Jag var kanske den sista i både Norge och Sverige som såg Skam, men JA!

Hur kom det sig att du flyttade till Sverige?

Den snyggaste, roligaste och mest självsäkra killen jag träffat råkade vara svensk. Det blev för krångligt att behöva åka så många mil för att träffas, och plugga behövde jag ju göra någonstans så varför inte lite närmare den som gjorde mig gladast i världen. Och sen bara hände det. Livet. Kärleken. Vännerna. Församlingen. Barnen.

Du är ju precis som jag, en församlingsälskare och din fina familj har precis gått med som medlemmar i vår församling i Landskrona. Vad är det du älskar med församling?

Att få ha ett andligt hem. En extra, stor familj. Att få ge av sig själv när man orkar det. Och ta emot när man behöver det. Att få glädjas åt och med andra. Att kunna vara ledsen för och med andra. Att ha en naturlig plats och ett sammanhang där min tro kan utvecklas och fördjupas.

Vad är roligast att engagera sig i tycker du, i församling alltså?

Jag är en sån som kan trivas med många av de uppgifter jag får eller gör. Känner jag mig behövd eller betydelsefull ger det både glädje och mening.

Alltså, innan jag frågar min sista fråga… äter man julbord i Norge som man gör i Sverige?!

Nej! Vi äter en rätt. Med en efterrätt. Och den äter vi bara på julafton. Inte på påsken, midsommarafton eller varje social sammankomst under hela december månad 🙂

Okej, så vad är det bästa på det svenska julbordet?

Rödbetssalladen och svärföräldrarnas köttbullar.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *