Julens populärkulturella konsumtion

Japp, nu sitter jag här vid skrivbordet igen och ska tänka kloka tankar. Känner mig lite ringrostig och långsam. Det får bli en mjukstart. Blogga på jobbet? Sorry chefen! Tur att jag har förtroendearbetstid och kan ta igen det ikväll!

I början av december var jag hemma hos en vän som hade en tjejkväll med folk som inte kände varandra och vi inledde kvällen med en presentationsrunda. När man skulle säga vilka intressen en har så fick jag som vanligt panik och svarade det lite pretentiösa mitt intresse är att tillgodogöra mig populärkultur.  Sen grämde jag mig över det svaret hela kvällen förstås. Så kan man ju inte svara! 

Men med det här jullovets ”facit” i hand så kan jag ändå konstatera att, det ligger inte så långt från sanningen. Om jag ska vila och ta det lugnt så älskar jag att titta på saker, lyssna på saker, läsa saker. Och idag tänkte jag dela med mig om vad jag konsumerat under lovet.

Nästan varje kväll under jullovet har jag avslutat med ett avsnitt av den här pärlan. Den australiensiska serien A place to call home vars två första säsonger finns på svtplay just nu. Det här är drama på hög nivå. Vad sägs om mammor som i hemlighet adopterar bort sina barn till sina syskon för att inte få barn utanför äktenskapet. Eller män man tror är döda som kommer tillbaka hjärnskadade efter tio år. Det är smaskigt värre men väldigt underhållande

Detta låter ju helt sjukt – men jag har varit på bio 4 (!!) gånger under lovet. En gång med Sixten – Vi såg Sunefilmen, den var mycket bra. Jag skrattade högt många gånger och vi fick bra samtal om avundsjuka som var temat efteråt. Sedan fick jag och Christian en kväll med barnvakt då vi såg The green book –en varm och fin film om rasmotsättningar i USA på 60-talet. Och så åkte jag och min mamma och såg The wife -helt ok film makt och genus. Ett gäng helt ok filmer helt enkelt, inga mästerverk. Till sist såg jag och Ture och Bosse nya Bamsefilmen. Men den var tyvärr riktigt dålig, enbart gjord för att tjäna pengar, var min känsla. Sämst var att de gjorde en hel grej av att skamma en tjockis-varg – så himla ofräscht och lågt.

Så har jag läst en riktigt bra bok. Och jag är ganska kräsen. Den heter Små stora saker och är skriven av Jodi Picoult. Handlingen är att en svart erfaren barnmorska är med när en ”vit makt familj”s lilla bebis dör och de väljer att anklaga henne. En rättegångsbok som tar upp rasism ur många olika nyanser och perspektiv. 

Så har vi sett massa film hemma också. Den här var oväntat rolig. Finns på netflix.

Japp nu vet ni vad jag har gjort i jul. Saker jag inte gjort så mycket: Varit utomhus. Bakat. Hållit på med växter.

1 kommentar

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *