Det finns nog mycket sexuellt frustrerade frikyrkofolk där ute

Alltså, just idag kan jag bara fnissa åt det. Hur PINSAMT och nästan hemskt jag tyckte att det var att vi skulle prata om det. I kyrkan eller hemma. Nej, sluta, nämn för allt i världen inte ordet S-E-X!!!

Nej, och visst lyssnade folk på det. Och verkar göra fortfarande, men det är en annan historia. Ledare och pastorer och föräldrar lyssnar på ungdomar som säger, snälla prata inte om det där pinsamma.

Vi är många frikyrkomänniskor som är uppväxta med undervisningen om sex som innehöll i princip enbart avhållsamhet. Kanske var du 15, 16 år och fick höra att du skulle hålla dig borta från sex. Kanske är du tjej, som då också fick höra att hålla din kropp för dig själv, och försökte själv luska ut vad det ens betydde genom att aldrig röra, känna eller titta på din kropp. Kanske är du kille, som så många andra utforskade allt genom porr istället. 

Men det är många kvinnor där ute som faktiskt knappt tittat sig själv i spegeln, naken. Det är många kvinnor som inte vet var de olika delarna i underlivet sitter och vad de är till för. Och denna forskning jag delger er är enbart byggd på samtal under flera år, bara så ni vet, alltså inget tyngre än så. 

Många av oss kvinnor fick aldrig lära oss att ta ansvar för våra egna kroppar, för vår lust eller vår vilja till något sexuellt. Eftersom ämnet var (är?) så sjukt tabu, speciellt i kyrkan, fick det liksom inte plats att undra och tänka och tycka saker. Och många gånger fick en kvinna skjuta undan sina lustkänslor, känna en våg av skam och be till Gud om förlåtelse för att hon kände något varmt i magtrakten. 

Men tänk om vi lärde oss att ta ansvar istället? Om vi tidigare än i ganska vuxen ålder fick veta att det är rätt bra ändå om du känner till dina kroppsdelar. Det är väldigt bra om du vet vad du tycker är skönt, när du sedan ska ha sex med din man. Det är mer än okej att du längtar efter att ha sex, efter att någon du älskar ska ta på dig. Det är verkligen mer än bra om du har ett bra sexliv.

Det är också en väldigt bra grej att prata om det. Kanske med din partner, för vem vet, han kanske vet mer än du gör. Internet är, trots allt, en väldigt bra och givande källa. Där kan man få svar på de flesta frågor. Det viktiga i allt är öppenheten i sin relation, tänker jag. Våga vara ärlig, våga prata om allt, allt och ALLT som har med sex, lust och liggandet att göra. 

Jag tror ändå det kan bli bättre då.

PS. Och ni ungdomsledare där ute, PRATA SEX PÅ ETT BRA SÄTT. Och kan ni inte det kan ni höra av er till mig. Jag är modig!
Hej!

4 kommentarer

  1. Superintressant och bra ämne! Ser framemot att läsa mer om dina/era tankar om detta! Hur pratar man om det på ett ”bra” sätt? Med en stor respekt för sex som Guds gåva (för oss att utforska och njuta av) och med en stor respekt för Guds omsorg om oss och vårt allra innersta och sårbara (som så lätt kan skadas/sätta djupa sår om vi inte är vaksamma)?

      1. Eller med kompisar?? 🙂 🙂 Eller den där märkliga gruppen unga vuxna som är typ 20+ och på jakt efter sin livspartner… Upplever att de har heeelt andra behov och frågor än tonåringarna.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *