Vänskapa

Igår fick vi förslaget att blogga om vänskap. Det har jag nog inte gjort någon gång. En väldigt viktig del av livet ändå-  att ha vänner. 

När jag läser mina dagböcker från tonåren så ser jag ett återkommande tema. Och det var längtan efter nära vänner. På högstadiet kände jag mig väldigt ensam. Jag hade kompisar i skolan, men inga i kyrkan och det var det jag beskrev på dagbokssidorna; böner om att få träffa vänner att samtala på djupet med och be tillsammans med.

Som vuxen har jag fått ta emot bönesvar på detta område, mer än jag skulle kunna drömma om. På varje plats jag bott (Eskilstuna, Stockholm, Örebro, Kristianstad och Rimforsa – många ju!) har jag fått nära vänner. Och jag har förstått att det är absolut ingen självklarhet.

Sista flytten gjorde mig mest nervös. För att då var jag äldst – har inte alla redan sina vänskapsrelationer ”satta” när de är 30+? I allafall i ett mindre samhälle? Men nej. Det har nästan varit enklast här.

Om en går runt att tänker att alla andra har nog med vänner. De orkar inte med fler. Så blir det väldigt svårt att våga lära känna nya människor. Då känner man sig som en last, som den som blir över. Om man istället vänder på det och tänker den jag möter längtar nog också efter vänskap, så blir det mycket enklare att våga närma sig.

Att bjuda in människor i sitt liv genom att visa sig svag är också en väg till vänskap. Genom att våga vara ärlig med sin svaghet så bjuder man liksom in andra i ens liv. Det är en god utgångspunkt för ett möte.

Men sen är det, det där också att ibland händer det bara. Man finner varandra. Nästan som en förälskelse. Och så andra vänskaper är en strävsam väg att försöka förstå sig på varandra och bara liksom harva på utan att det är särskilt kul – men så plötsligt händer något. Kanske efter åratals relation, kanske pga att livet krisar – och man inser att man är mycket närmare vänner än man trodde.

OJ! på det här temat finns det ju massor att skriva och tänka. Vi får nog göra ett tema. Ställ gärna frågor till oss på temat vänskap. Eller dela med er av era erfarenheter. Är det svårt att få vänner? När är man vänner? 

5 kommentarer

  1. Fint! ❤
    Skulle det kunna gå att skriva något om hur man kan göra när man tycker att vänskapen står still och man vill att den ska utvecklas och nå nya nivåer?

  2. Tack för snabb respons på önskemål?? Tycker nog att det blivit krångligare att få nya nära vänner när man fyllt 30+, lever småbarnsliv och av olika skäl har svårt att få ihop v-dagen samt som inflyttad utan några naturliga kopplingar. När är man vänner?..kan nog se olika ut.. men för mig är det viktigt att kunna vara mig själv och känna mig uppskattad för det samt att känna att den andra också bjuder till för att höras/ses. Men ja sen finns det ju andra aspekter som är viktiga också så klart men tänker att man inte ska vara för kräsen heller?

    1. Alltså det där med att båda eller mest en i en relation tar ansvar för att ses har jag tänkt mycket på. Är det viktigt för att vänskapen ska kännas ömsesidig? Ibland tror jag att man kan missa goda vänner för man är olika bra på det där med att hålla kontakten? Kanske kan man känna/visa att vänskapen är viktig fast man är dålig på att ta initiativ till att ses/ höra av sig. Kanske har du Bettan några tankar kring det också?! Och hur kan man tänka kring vänner och att hinna/ vilja /orka/ kunna ses i storstad – småstad ?

  3. Vännerna är, näst familjen, det viktigaste jag har. Och jag är så tacksam att jag har välsignats med många. Ändå är det ibland som att jag ändå känner sig ensam och missförstådd. Ibland tror jag att det är en existentiell ensamhet som handlar om att jag tror att en eller flera människor ska fylla ett tomrum inombords, men det tomrummet är avsett för Gud.

    Med det sagt så gör vänner livet så mycket rikare och det är svårt att föreställa sig ett liv utan dem. Vissa finns som man mest gör roliga saker med och andra som man kan prata lite djupare med. Men det är den senare kategorin som är svårare att få tag i tycker jag.

    Bra tema!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *