Friendship never ends

Bild lånad härifrån

Jag är ju en 80-talist, uppvuxen med frasen ”friendship never ends”. 

Däremot är jag av en helt annan åsikt än den ovan. Alltså, jag tycker inte det är konstigt att vänner kommer och vänner går. Vi står ju alltid i olika skeenden i livet. Vi har olika behov olika tider i livet. Och vi är olika, olika tider i livet. Vi förändras.

Jag vet inte hur många vänskaper jag försökt hålla fast vid, just för att jag är en person som verkar tycka att friendship should never end!!! Som vuxen, och snäppet mognare än tonåring/ung vuxen, har jag fått inse att det kan vara viktigt att gå vidare. Att vänskapen kanske egentligen inte ens var sund. Den kan ha baserats på fel premisser eller faktiskt bara behövts precis just då. 

När jag ser tillbaka på det har det aldrig varit negativt att bryta upp en vänskap, eller kanske mer, låta den rinna ut i sanden. Men visst kan jag ha gått med en liten sorg i mitt hjärta. Tänkt tillbaka och känt att, ”vi hade ju det så bra! Varför är det inte vi längre?!” Jag vet inte. Kanske är det bara jag som är sådan.

Nu för tiden kan jag själv låta en vänskap rinna ut i sanden eftersom jag själv också kan inse att den inte är särskilt sund. Det kan handla om att det bara är jag som är den som hör av sig. Och då menar jag inte vid enstaka tillfällen eller perioder, utan alltid. Jag har själv bestämt mig för att sådana vänskaper inte är för mig. Det är för mig osunt när det enbart hänger på mig. Det kanske kan kallas mer bekantskap? Och då är det ju en annan sak.

Men jag vet också de vänskaper jag är otroligt envis med att hålla fast vid. För oftast vet jag ju varför personen i fråga inte hör av sig. Det kan vara småbarnsår, tentaplugg, nytt jobb eller relationsproblem. Där vill jag ta större ansvar för vår relation och faktiskt vara den som ser till att vi hörs och kanske till och med ses. 

Sedan finns det ju de vänskaper som faktiskt aldrig tar slut. Och det är något otroligt vackert med det också. Jag är välsignad med en salig blandning av båda.

2 kommentarer

  1. Det var ett fint perspektiv jag mådde bra att höra om. Istället för dåligt samvete vila i att var sak har sin tid. Och ibland kan ju vänskap också ”återuppstå”.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *