Tänk om vi kan bli världens bästa skärmföräldrar!

Allting började, tydligen, 2011. Det var nämligen då iPhonen fick sitt genombrott – i världen! Och människor som inte haft tillgång till en sådan fin produkt tidigare fick plötsligt möjligheten. Och sedan så… eskalerade det? Ja, det är frågan det. 

Jag har tänkt köra ett par inlägg om skärm, internet och telefonen. Jag är dels så förundrad över ämnet men det skrämmer mig också. Och efter att ha läst boken ”Skärmhjärnan”, som jag för övrigt rekommenderar ALLA att läsa, känner jag att det är dags för diskussioner. Jag hoppas ni är med!

Min första tanke, som jag tänkt på rätt länge faktiskt, är att jag vill bli den bästa skärmföräldern. Och det mina vänner, det är inte alls enkelt. En anledning är ju att det inte finns någon som gått före än. Vi är först! Vi är föräldrarna som ska gå igenom detta med våra barn, detta fenomen där barnen i princip föds med en iPad i händerna och lär sig swipa när de är 1,5. Helt ärligt, hur sjukt är inte det? (Och samtidigt, hur FETT är inte det?!)

Vad är en bra skärmförälder då? Enligt forskningen i boken Skärmhjärnan är skrämen – smartphone, platta med typ youtube, spel, sociala medier – lika beroendeframkallande som crack, inte godis, utan crack. Jag tycker ändå det är en viktig poäng. 
Det andra som sägs är att barn inte har samma utvecklade stå-emot-känslor som vi vuxna har (eller ja, borde ha). Detta innebär ju att det absolut viktigaste vi föräldrar SKA göra är att sätta gränser. 
Inte särskilt mycket svårare än att, om du inte vill ha ett barn som är beroende på riktigt av en skärm, sätt då gränser.

Hur gör vi med gränser hemma? Vi är absolut inga perfekta exemplar, men det är ju viktigt att höra olika tänker jag. Så dela gärna!
Våra barn har fått varsin gammal telefon till spel och nu har även den äldre fått ett apple-id så att hon kan sms:a mormor och sina två bästisar. Det är ungefär det hon gör. De spelar något spel på telefonerna och annars används de inte. Våra kids tittar mest på Netflix och där har jag förstått att vi har tur, de har inte fastnat i några spel eller något youtube:ande – för tillfället. Våra gränser är tydliga; skärmtid startar kl 17 varje dag förutom tisdag som är fri skärmtid. Helger ser olika ut, lite beroende på vad vi gör och hur mycket socialt vi har. 

En sista grej då. Enligt forskningen så leker barn mindre idag. Det tycker jag känns otroligt sorgligt. För även om jag själv är väldigt skärmpositiv och tror att man kan lära sig mycket av den, så kan man inte lära sig sociala samspel och kreativitet på samma sätt. Speciellt inte barn! Och nu är det fortfarande barn vi pratar om här. Barn behöver tre saker varje dag. Fysisk aktivitet, god sömn (9-11 timmar per dygn) och socialt samspel. 

Och jag fattar. Jag försöker inte blame:a någon här, utan jag försöker upplysa och skapa vettiga diskussioner. Jag tänker att om man fastnat i riktigt dåliga skärm-mönster hemma så MÅSTE man härmed ta sig ur dem omgående, för barnens framtids skull. Och kanske för sin egen? Men det återkommer jag till i ett annat blogginlägg. Det är ungefär lika jobbigt att avvänja barn från skärmen som det är att avvänja sig från crack (lite överdrivet, men nära). Det kommer bli tufft, men det kommer också vara värt det. 

Gränser. Gränssättning och så kan vi vara påväg mot att bli världens bästa skärmföräldrar. Nu undrar jag ju såklart; hur gör ni?! Berätta, dela vad som funkat och inte! Kanske har du dilemman som någon annan här kan hjälpa till med? För vi är ju några som faktiskt börjar gå före, vi som har äldre barn. Dela, dela, dela!

Nu måste vi hjälpas åt så att vi på riktigt blir världens bästa skärmföräldrar. Och obs. Det verkar som att forskningen säger annat om tonåringar, så det får också bli ett annat inlägg. 

3 kommentarer

  1. Vi försöker begränsa skärmtiden på vardagar till en timme. Sen ska resten av tiden helst fyllas av läxor, utelek eller annan lek med kompisar, socialt samspel som du var inne på. Lördagarna är svårare, då kan det bli en längre stund om dagen har fyllts av gemensamna aktiviteter som en utflykt tillexempel. Vi tittar inte på tv på vardagar men däremot på helgen. Vi försöker hålla söndagarna skrämfria. Vädret styr också en hel del hur mycket skärmtid det blir. Våren är välkommen då det innebär att det blir betydligt lättare att få ut barnen till lek utomhus.
    Vi har familjedelning på den äldstes telefon för att begränsa skärmtiden, det funkar ok. Jag tror att det viktiga är att man sätter gränser, sen kan de gränserna se lite olika ut beroende på hur dagen ser ut.
    Tack för bra blogg och intressanta diskussioner! / Jenny

  2. Nu är ju mina barn 2 & 4 så de kanske inte efterfrågar den ”sociala” biten med skärmar som att smsa etc. MEN vi har just nu ”avgiftning” från ”titta på nånting” för att det verkligen helt bedövar dom och låter deras leksaker och fantasi ligga helt orörda. Vi kan verkligen se en sån skillnad bara efter en vecka, med tydliga gränser. Vi hade ingen ”titta på nånting”-tid (Hade som mål att de skulle få välja en film att titta på på fredagskvällen) och tjatet har minskat och legot och fantasilekarna är framme. Kämpigt att stå emot – det är ju en bra ”barnvakt” ibland, men just nu SÅ värt det.
    Ibland har vi dock skärmtid tillsammans på iPaden där barnen spelar spel där de lär sig programmering, språk eller typ siffror/former. Vilket känns som ett bra sätt att använda skärmen på. Dock kan det såklart bli för mycket av även detta, men just nu känns balansen bra!

  3. Våra barn får se på nåt när de vaknar tidigt, och oftast en kortis på kvällen men dessa dagar har vi varit ute mycket o glömt bort. Några mornar har de börjat leka tillsammans istället och jag tror det funkar bättre nu när det är ljust på morgonen.

    Vår 6åring har fått ha skärm en gång varje dag och då har det gällt ett tv-spel (som kommit in i vårt hus???) men sedan några veckor har vi tagit bort varjedag-skärmtid då det liksom blev viktigare än allt att få ut den. Det är ju inte klokt hur snabbt det blir så.
    Men det har gått bra. Vi har försökt förklara att när skärmen blir viktigare än kompisar och annan lek så är det dags att dra ner. Ibland säger vi ja, och Det känns ju roligtför både honom och oss att göra det utan regler, och då får han spela tills vi säger att det är sista banan/matchen (ibland har han stängt av själv!). Ibland säger vi nej, och då har ilskan lagt sig ganska snabbt också. Tror han märker själv att det är lugnare att interökna med skärm varje dag.
    Nu har vi ju årstiden med oss med massor av utelek, men detär ju intressant att bryta vanor och se vad skärmen gör med en…

Lämna ett svar till Clara Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *