Är ens kyrkan för alla?

Jag har börjat lära känna mig själv. Tänk att jag vid 33 års ålder börjar förstå hur just jag fungerar. Lite hade jag önskat att jag gjort det tidigare.

Jag har läst både Skärmhjärnan och Hjärnstark de senaste veckorna och det var verkligen böcker för mig. ”Spring ifrån stressen” till exempel. Japp, stämmer bra! ”Rör ordentligt på dig innan en viktig uppgift”, yes, korrekt. ”Din hjärna behöver vila från skärmintaget”, absolut. Och där jag jobbar, i skolan, pratas det jämt om hur vi kan göra skolan för alla. Vilket vi inte kan….. Men det är en annan story.

Och när jag på senaste tiden varit i kyrkan har jag börjat förstå varför jag i mina tonår aldrig satt kvar på predikan utan gick ner till barnen på söndagsskolan. Precis som att jag verkligen ville hjälpa till där. Eller varför jag alltid står upp på lovsången.

Jag har ju nämligen så fruktansvärt svårt att sitta still en hel predikan. Och då har jag räknat ut att om jag står upp på lovsången innan, klarar jag en stund i alla fall. Men lyssnar jag? Hör jag vad som sägs? Jag önskar det, och jag har i mina vuxna år verkligen kämpat för att hålla fokus. Absolut aldrig för att det är tråkigt, utan för att jag har så svårt att koncentrera mig.

I söndags satt jag på gudstjänsten och hade battle med min hjärna. Jag hör ju att det här är något jag VILL höra, något jag behöver just nu! Och just att jag har den här striden med mig själv. Hade jag inte 1) varit så otroligt plikttrogen som jag är 2) alltid känt en sådan otrolig gemenskap i den församling jag är, hade jag nog inte varit en person som kommit till gudstjänsterna. Och det tänkte jag, vad trist, om människor som har en springande hjärna som jag, och inte känner gemenskap till exempel, kommer de någonsin tillbaka? Finns det en kyrka för dem? 

En taktik jag har är ju att ha hand om söndagsskolan. Det är faktiskt riktigt bra på det här sättet, där lever jag väl ut till fullo. Nackdelen är att det tar så otroooooligt mycket av min energi att jag inte orkar något mer den dagen.
En annan taktik är såklart att gå på toaletten eller dricka mitt i allt. Eller som vi har i vår kyrka, ställa sig lite snyggt i sidosalen eller i hallen där vi har högtalare, och ändå kunna lyssna. För lyssna kan jag absolut, men jag måste nog röra på mig. Jag lyssnar ju alltid på predikan i vår podcast på en promenad eller joggingtur eller matlagningspass hemma, ifall jag missat den i kyrkan.

Och just nu sprutar idéerna och problemen i min skalle; hur kan vi nå och hålla kvar människor med spretiga hjärnor? Hur kan vi läsa Bibeln på ett aktivt sätt? Går det? Finns det löp-läsning? Det hade jag behövt. 

Rubriken må vara lite provocerande, men det här är verkligen seriösa tankar från mig. Jag tänker ju att jag inte är ensam liksom… Har ni några goda tankar kring ämnet? Eller några spännande lösningar? 

17 kommentarer

  1. Yes. Det här tänker jag massor på! Att vi gjort kyrkan så lika-lika-samma. Jag tror det finns massor sätt att göra gudstjänst och kyrka på och jag längtar ihjäl mig efter modiga människor som vågar göra det på nya sätt. Det får nog bli ett eget blogginlägg, tack för inspirationen =)

  2. Jag tycker det är en jätteviktig fråga! Det berör ju också hur vi lär oss saker, alltså på vilket sätt vi bäst tar till oss info och kan bearbeta det. För många kan lovsång vara en bättre predikan än predikan, eftersom sång är mer pedagogiskt för dem. Superviktigt att försöka hitta vägar framåt i församlingen att kunna nå och hjälpa människor att känna att kyrkan är en plats för dem, och inte bara under fikat eller så!

    1. Ja precis. Och precis som i skolans värld så är det ju i princip omöjligt att möta alla. Och det vet jag ju! Samtidigt tänkte jag att det kan vara bra att lyfta ämnet ibland! Det KAN ju vara så att vissa kyrkor kan tänka om rätt så mycket.

  3. Jag kommer väldigt ofta på mig själv att försöka aktivera mig på olika vis i gudstjänsten, typ sitta med telefonen, gå och dricka vatten, titta in hos barnen, läsa i en Bibel. Ibland känns vissa moment som utfyllnad för att en viss form ska uppfyllas, predikan kan vara väldigt gripande, men det finns också de som hade funkat bättre om de hade halverats. All respekt till alla som predikar, det är en konstart, men jag tror att kyrkan ibland skulle må bra av mindre informations-marinering. Jag tror vi måste hitta nya vägar att möta Guds levande ord 🙂

    1. Jag håller helt med dig, Fredrik! Jag är likadan 🙂
      En sak jag tycker de gjorde bra i vår kyrka är att den som leder mötet INTE står och berättar om allt som händer i kyrkan varje vecka utan det ser man på projektorn innan gjt börjar. Det har nog skalat av rätt många minuter tror jag 🙂

  4. Jag hoppas att de som låter bli söndagsmötet för att de har svårt att koncentrera sig och sitta still, har en hemgrupp/cellgruop/bönegrupp de går till. I vår kyrka pratar vi där om predikan så då kan man få den ändå. På hemgruppen är det mer avslappnat och enklare att stilla rastlösheten. Och även om ens hemgrupp inte just pratar om predikan så ger den mycket bra, så det kanske kan vara ett bra substitut.

    Ska vi köpa in ett par löparband till sidosalen så de rastlösa kan gå samtidigt som de lyssnar? 😉

  5. Det är därför en liturgisk gudstjänst är så bra tycker jag! Man sitter, står, sjunger, lyssnar o oftast inte så lång predikan. Det blir variation!
    Tom våra barn fixar det galant! De är alltså inte på ngn söndagsskola utan har en skrivbok de ritar/skriver i under predikan.

  6. Det absolut viktigaste är nog att fundera på om söndagsskolan funkar för alla barn, och om det fortsätter att fungera allt eftersom barnen växer upp. Det finns många faktorer som kan hjälpa en vuxen att vara aktiv i kyrkan även om det är svårt att sitta en hel gudstjänst och det viktigaste är nog en levande gemenskap – att man känner sig välkommen, önskad och delaktig. Alla måste inte vara likadana eller fungera likadant – men alla behöver känna sig inkluderade och önskade.

    Angående söndagsskola så vet jag att vissa ledare har hållit fast barn i något slags försök att få dem att sitta still. Och att man skäller på barn för att få dem att vara tysta och lyssna. I söndagsskolan måste Jesu kropp också få bestå av olika lemmar. Alla klarar inte att pyssla och alla klarar inte att sitta still och lyssna. Familjer med barn med särskilda behov isolerar sig ofta pga sociala utmaningar, och misslyckanden i bagaget.

    Kungsportskyrkan har startat särskild söndagsskola för att nå dessa barn med familjer. Här är en mycket läsvärd artikel om det:

    http://www.kungsporten.com/kungsportskyrkan-visa-nyhet/planer-pa-soendagsskola-foer-barn-med-funktionsnedsaettning

    1. Håller absolut med om att det är superviktigt att prata om söndagsskolan, något jag ofta skriver om här. Just idag kände jag mer för de vuxna!
      Men bra lästips! I vår kyrka tycker jag också vi har en bra dialog kring barn som behöver röra sig samt de som tycker om att sitta och pyssla i evigheter till exempel. Det funkar väldigt bra och det är jag tacksam för!

  7. Bra ämne!! Spännande med alla tankar om gudstjänsten i kyrksalen och barnens gudstjänst, smågrupper och hur alltihop som finns eller inte finns i kyrkan bidrar till tillhörighet och gemenskap eller utanförskap. Tänker också mycket på det och när man läser till speciallärare som jag gör ( kul grej!) Så vänder och vrider man ut och in på alla perspektiv och nivåer som gör att i detta fall elever känner tillhörighet eller inte. Kyrkan skulle kunna göra väldigt mycket för att möjliggöra för en kyrka för alla. Universal design UDL är ett spännande sätt att tänka där frågan är hur kan vi hitta lösningar som möter hela variationen och inte bara normen. Längtar också efter nya koncept och er fram emot dom! Apråbå söndagsskolan har vår kyrka försökt bygga in ett tänk som hjälper barnen att lyckas. Fruktstund direkt . Tydligt schema med bildstöd. Samma struktur oavsett ledare. Små grupper och åldersindelade. En halvtimme aktiviteter i blandade åldrar på slutet utifrån intresse. I gudstjänsten skulle jag vilja pröva uppstart för alla med lovsång och bön och sedan olika seminarier med större möjlighet för samtal och delaktighet. Har någon prövat det konceptet??

  8. Fy, vilket gött å viktigt snack du satt igång Filippa. Insändare till Dagen och KT på detta tycker jag!

    Har också tänkt mycket på detta iom utmattning. Har innan dess kunnat sitta å lyssna fokuserat ohämmat. Men nu. Klarar det icke. Behöver också upp och ut å spring. ”Passar” gärna nåns ettåring istället för att få smyga ut lite. Var ändå gött med egna småbarn för att det var okej att gå ut en sväng 🙂

  9. Stod i senaste KT om en kyrka där de tagit ut kyrkbänkarna, och lagt mattor i kyrkan.

    Hade man inte förr Promenad konserter i konserthusen där man gick och lyssnade på musik. Men nu ska alla sitta så stilla. Samma i kyrkan.

    Kanske ”Nya sätt att vara kyrka” och Messy Church vore något.

  10. Jag kan prata mycket om detta, MEN jag vill bara berätta att jag hade din text i bakhuvudet när jag förberedde predikan (för vuxna) i söndags. Det blev läsa bibelord med kroppen, lego och ballonger och nattvardsbord i mittgången där alla deltog och betjänade varandra. Tack för pepp!! /Ellinor

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *