Och så var det det här med att bara vara kvinna.

Tur vissa tränar kampsport i familjen.

Åh. Jag är så himla ledsen. Och upprörd. Först var jag arg men sen kände jag att jag inte orkar vara arg. Kan ni, män, bara fatta någon gång istället? Kan jag som kvinna bara få leva istället för att jämt fajtas?

Så. Senaten i Alabama röstar bort aborträtten, oavsett om kvinnan blivit våldtagen eller det är incest. Jag behövde inte läsa mer för att i princip lägga mig på golvet och gråta.

VARFÖR FICK JAG FLICKOR? Var min första tanke. Varför?! Jag själv klarar mig rätt bra, jag har god självkänsla och är gift med en sund man. Jag är omringad av män som är sunda. Men TÄNK OM mina flickor inte kommer vara det? Tänk om jag dör och inte kan slåss för dom längre?

Varje dag är en kamp som kvinna. Varje dag. Och varje dag kommer mina tjejer hem med ett nytt kvinno-dilemma. Känns det som i alla fall.

Vad i hela friden ska vi göra? Varför fattar folk inte? Hur kan världen gå bakåt när vi ändå faktiskt gått framåt?! Jag blir modlös och vet inte hur jag ska ta beslut. Jag blir arg och tar fel beslut. Jag blir en person folk tycker är irriterande och ändå inte lyssnar på. För jag tappar handlingsförmågan av sånt här.

Jag behöver en paus från kvinnoföraktet och fortsätter plöja film och serier med kvinnliga frontfigurer. Jag följer kvinnor på sociala medier som inspirerar och som visar på något annat. Jag har mina vänner, både män och kvinnor, som inte tänker ge upp. Jag har Jesus, den största feministen av dem alla.

Än får vi inte ge upp.

1 kommentar

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *