En annorlunda dag

Igår var en lite… annorlunda dag. Låt mig ta det från början. I februari gjorde jag en självremiss till hudmottagningen i stan. Jag var lite fundersam över två födelsemärken, ett på magen och ett vid ögat. Jag fick tid snabbt och de sa också att de här tar vi bort omgående. Jag fick en tid i början på april och var så nervös att jag höll på att kräkas. Jag svimmade istället – sånt jag gör när jag måste göra obehagliga saker med kroppen, tydligen. Det gjorde väldigt ont de första dagarna, speciellt det på magen som det fick sys åtta stygn på. De tog bort stygnen och jag fick gå med tejp och ja, jag tycker nog livet var lite extra meckigt en månad pga smärta men också att tejpande och duschande osv.

Förra veckan fick jag ett brev från hudläkaren. Det stod att jag måste infinna mig hos dom på tisdag för att ta bort ännu mer av huden, på båda ställena. Provresultaten hade kommit tillbaka och ja, det såg inte bra ut.

Så igår sjukskrev jag mig och har sedan förra veckan varit ganska låg. Att provresultaten inte ser bra ut, vad innebär det?

Kom dit, och läkaren kom direkt. Hon berättade att de hittat negativa cellförändringar i båda märkena, vilket var lite märkligt tyckte de, de är helt och hållet olika. Och för att inte riskera något (riskera CANCER?!?! Tänkte jag) måste vi ta bort mer av huden och det bums.

Under hela operationen pratade hon om vilken tuuuuur att jag kommit precis när jag gjort.

Mellan svimningsattackarna tänkte jag bara: vilken Guuuuuud jag har som skickade dit mig i tid. Tack.

Men man är ju olika.

Kvällen igår var också viktig. Jag låg i soffan och hade så fruktansvärt ont (min erfarenhet – och har ju två nu – säger mig att det gör svinont första dagen/natten, sen släpper det) men hade bestämt med Elysia att vi skulle se Sverige spela (fotboll). Och allt detta kräver sitt egna inlägg så det får ni på lördag av mig. Det blev en mycket fin kväll vid fotbollen med mina döttrar i alla fall.

Nu ska här vilas lugnt en dag till. Imorgon är min sista dag med eleverna och på fredag har vi skolavslutning. Vilken konstig sista vecka det blev för mig. Men, hälsan går först.

/Filippa

6 kommentarer

  1. Åh, så jobbigt! Har varit med om liknande. För min del visade det sig, att det var godartade förändringar. Den här gången. Riktigt tungt att vänta på besked. Tankar och böner till dig!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *