Tänk att vara välsignad med en vardag

Jag tänkte på det igår. Hallå! Jag älskar ju vardagen! Det trodde jag verkligen inte. Jag trodde att jag älskade långa, ledigheter!?

Förvåningen blev ju total när jag satt och läste i ett modemagasin ”semestern sjunger på sista versen och livet börjar smaka bittert. Dags att stiga ut rosébubblan och ta tag i det som skaver”.

Skaver?! Vafalls?!

Jag är ej medlem i en familj där vi längtar efter jobb och skola pga kaos hemma. Det har ingen av oss någonsin gjort. Ja jag vet, vi verkar ha någon slags störd, provocerande softhet hemma som jag inte vet varför just vi välsignats med.

Däremot kan jag knappt bärga mig för vardagen som nu står på glänt! Det liksom pirrar i magen av att tänka på allt vad vår vardag innehåller.

Våra underbara fredagar. Jag ska vara ledig (wohoooo!) och hämta barnen när skolan slutar, handla mat och sätta en pizzadeg till kvällen. Vi kanske tränar lite, sedan gör vi pizza. Antingen själva eller med vänner (eller hos vänner som också har samma tradition). Vi ser familjefilm med barnen och äter godis. Sedan får de gå ner och vi startar vuxenfilm. Efter halva får pausa filmen och vi nattar barnen och förhoppningsvis orkar jag hålla mig vaken för att se klart vår film.

Amen hör ni?! Jag älskar våra fredagar!

Eller varför inte tänka på gudstjänsten på söndagar. Enda platsen på jorden jag har vänner i så olika åldrar. Serina 2 år, Sigge 5 år, Myrah 12 år, Alice 17 år, Gunbjörg 43 år, Malin 51 år och mamma 60 år. Hur galet?! Ja det var bara några exempel såklart, men ni fattar.

Att få komma dit och söndagsskolan är igång för barnen och de får träffa sina vänner igen. Och kanske hinner jag lyssna lite på predikan, och sedan får jag powerfika med så många jag hinner med. Kyrkan alltså. Jag älskar den platsen.

Och hemgruppen. Hemgruppen som pausar över den långa sommaren och som är lika mycket vemod som längtan att få starta upp. Men sen är den igång, och vi får umgås, skratta, be och läsa bibeln tillsammans.

Underbara vardag hallå! Vad sjukt välsignad jag och min familj är att ha en vardag att återgå till. Att ha betydelsefulla engagemang och svinviktiga pizzakvällar. Att få somna kl nio i ren utmattning och äta havregrynsgröt varenda morgon. Att en kaffe latte blir megalyx på helgen och att sova länge blir ett välförtjänt pris för att ha arbetat hårt hela veckan. Att ha ett jobb att längta till, att barnen får träffa sina kompisar och längta till sina aktiviteter.

Och den här hösten, ja den här hösten ska jag lära känna många nya människor som jag ska bjuda hem. Jag ska få prata om slowfashion och kläder hysteriskt mycket och jag ska fortsätta ha mina värdefulla fritidsintressen, för det är precis det som är min välsignade vardag.

/Filippa

PS. En vardag innehåller givetvis bråk, sömnlösa nätter, stress och gnabb. Men det gör mina lediga veckor också så det tycker jag känns oviktigt i sammanhanget.

5 kommentarer

  1. Åh jag håller med! Alltså fredagskvällarna har jag saknat hela sommaren, hur man kan njuta av en fredagskväll. Och också kyrkan, inte alls samma grej på sommaren tycker jag när många är bortresta och så. Heja vardagen!

  2. Åh, gillar också vardag! Men älskar verkligen att va ledig och kan liksom inte få nog av det softa sommarlivet så liiite jobbigt är det allt att terminen kickar igång på riktigt nästa vecka 🙂

  3. haha kul tycker jag att inlägget om vardag handlar om fredagar och söndagar. Som i min mening inte är vardag utan faktiskt helg. Särskilt om t.o.m är ledig hela fredagen. Vardag för mig är när man är på jobbet, barnen i skolan, aktiviteter, hämtning, lämning, läxa, matlagning, handling och lite stress. Absolut härligt men helgen är alltid efterlängtad

Lämna ett svar till Elisabet Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *