God jul Nicke och Johan.

Diskberg och adventsljusstarkar.

Under mina år i Stockholm lärde jag känna Nicke och Johan. Vi pluggade journalistik tillsammans och var varandras motsatser på många sätt. Jag var frikyrko, duktig flicka och pratade & tänkte högt, som jag ofta gör. Nicke var blyg och väldigt väldigt snäll. Han satt oftast tyst och lyssnande, länge. Sen öppnade han munnen och sa något sjukt genomtänkt och underfundigt som liksom sammanfattade allt. Och så log han med sitt fina sneda leende. Johan var Emo. Han skrev som en gud, pratade mycket, gick snabbt och hade ett fantastisk skratt.

Jag tror det var i humorn, vi hittade varandra, I det där riktigt riktigt roliga, men också i det lite tragikomiska. I det svarta bland allt det glittriga. De hatade julen. Hatade. Och jag förstod dem inte alls – men jag kände igen det svarta. Det som skaver och gnager, det som gör ont, som är obekvämt och svårt. Så på julafton det året skrev jag till dem. God Jul X. Ljuset lyser i mörket. Kram frida och de svarade . Och varje julafton i flera år efter att jag flyttat därifrån, fortsatte vi att höras just på julafton, för att önska varandra god jul. Jag från ett smått kaotiskt julfirande med familj och vänner, julgran och klappar, julbord, julevangelium, julgröt och julbön, någonstans i Sverige. De från ett rökigt bås på nåt högljutt uteställe i Stockholm innerstad.

Nicke gick sorgligt nog bort för ett par år sedan och Johan och jag har tappat kontakten tyvärr. Men de finns i mina tankar lite då och då, speciellt kring jul. Är glad för att mamma och pappa har uppfostrat oss med att ingen ska vara ensam och att alla är välkomna – oavsett hur livet ser ut. Jularna och vilka som varit med, har därför sett lite olika ut och haft lite olika ton. Det svarta har funnits där men evangeliet har alltid lyst starkare.  

Johan och Nicke fann varandra i att inte vilja fira jul – men gjorde det tillsammans. Men jag vet också att de var glada för min skull som gillar att fira jul, trots det svarta.

Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.

2 kommentarer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *