Lucka 2 – Sofia

I lucka nummer 6 har jag den stora äran att presentera Sofia Bergholtz!

En före detta kollega och vän som jag både har asgarvat med och gråtit med. En präst som jag tog rygg på under mitt första år i tjänst för att hon på ett självklart och enkelt sätt kan predika och visa på Gud, Jesus och allt det där andra goda som jag också vill ge. Vi har skapat fantastiska barnläger tillsammans med ett team andra sköna östgötar där Sofia har gestaltat de sjukaste och galnaste roller som skapats åt henne. Bland dessa återfinns maktgalen slottsfru, superläskig trollpacka och ondskefull super-skurk i trikåer. Så stolt över dessa galna och härliga lägerdygn som vi skapat tillsammans – och så hade vi dessutom sjukt kul under tiden.

Sofia backar inte för det mörka och kämpiga i livet, hon har delat vardagskamp och utmaningar med att vara morsa och präst på ett så bjussigt sätt från dag ett. Detta är jag henne stort och hjärtinnerligt tacksam för! 

Sofia med sin Anders, tvillosarna Hannes, och Ebba samt sköningen Jona. 

Berätta lite kort om dig själv:

Jag heter Sofia Bergholtz, snart inne på mitt 45e år.

Jag är fru till Anders, mamma till Jona, 11 år samt Hannes och Ebba, tvillosar på 9 år.

Öschöte guschelov, Star wars-nörd och omoget fascinerad av dinosaurier. Teaterapa, språkintresserad och saknar galet mycket att sjunga gospel.

Å så är jag präst i en fantastisk församling.

Vad upptar dina tankar just nu?

Just nu funderar jag på det här med hur ens olika sidor av livet hänger ihop egentligen…

Eller hur de inte hänger ihop. Ena dagen fnyser jag åt den osmakliga julkommersen – nästa dag går jag igång på nåt glittrigt, kitschigt julpyntsspektakel som skulle passa peerfeeekt i vardagsrummet, bredvid de guldsprayade plastdinosaurierna.

Ena sekunden griper klimatångesten tag och jag vill bli vegetarian och bara äta närproducerad mat – nästa sekund drömmer jag längtansfullt om att resa till Bali, eller Samoa, eller Fiji, eller…

Ena stunden känner jag mig glad, lugn och småsnygg och ler åt alla jag möter, i nästa känner jag mig svag, gråtmild och skraj för det mesta som kommer i min väg…

Klockan 11:30 predikar jag varmt och innerligt om Fridsfursten, ni vet, han som saktmodig, mild och god ger de svaga mod. 13:30 vrålar jag likt Katla själv åt mina telningar som i och för sig slåss och retar gallfeber på varandra, men ändå…

Varför är det såhär egentligen!?!

Vad är det bästa respektive svåraste med föräldraskapet?

Bästa grejen med att vara förälder: Att få följa de här små individerna när de växer upp, De är ju så sjukt kloka och tänkande och roliga och reflekterande och kulknäppa och empatiska och generösa, i alla fall emellanåt…

Svårast med att vara förälder: Man tänker ju att man ska känna de här små varelserna som man har satt till världen, och levt med sedan dess.

Men, seriöst, ibland tror jag att de har blivit hitstrålade från en främmande planet. Man gör allt för att förstå hur de tänker, känner och varför de gör som de gör.

Och när de mår så där dåligt att hjärtat bara knyter sig, men inte kan förklara varför, då håller man själv på att brista och förbannar de där rymdvarelserna för att de inte skickade med en handbok så att man bara kunde fixa alltihop.

Har du några life-hacks att dela med dig av från de mest intensiva åren med småbarn? Hur överlever en och vad kan en helt enkelt skita i (på ren svenska)?

Öppna förskolan. Där fick jag lämna en tvillo till vardera fröken en stund och bara sitta ner/dricka kaffe/tjuta en skvätt/läsa tidningen/prata skit…

2) IKEA. Bästa utflyktsstället med två ettåringar och en treåring. Först leka loss bland barnavdelningens låtsasrum, leksaker och gosedjur och sedan käka asbillig lunch (barnmatsburkarna var t.o.m. gratis!).

Mitt survivaltips för småbarnsåren var verkligen att ta sig hemifrån (med kidsen förstås), bort från stök, damm och disk, ett tag. Syns inte, finns inte!

Tack och f´låt Sofia! – kunde inte låta bli att bjuda på en gammal goding <3 Love u!

4 kommentarer

  1. Ja, HUR kan alla dessa olika sidor finnas i en samtidigt!!? Igenkänning på det.
    Älskar sista fotot!
    Tack Sofia f dessa rader.

  2. Fin beskrivning av Fia. Strålande beskrivning av Fia själv.
    Jag är uppriktigt imponerad av Er yngre föräldrar att ni har energi’n o orken.
    Många krav pockar på.
    God Bless U🙏❤️

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *