Åh nej, påsklov…

Även om alla vi hallelujamorsor har hyfsat jämngamla barn så är vi ändå i lite olika faser. Jag fick ju den där trean, ganska tätt inpå de andra två och håller därför fortfarande på med grejer som att kladda med välling mitt i natten, lägga ner pallar och stolar och annat som gör att det går att klättra upp på bord och torka av små händer som gärna vill pilla ner i bajsblöjan.

Därför hajade jag till när Filippa beskriver påsklovet med ordet ”skönt”. För hej! Jag är också lärare och har också lov. Men vet ni.  Lov för oss just nu… Pust. Jobbet är ett vilohem i jämförelse.

IMG_0345

Vi är inne på dag tre. Tre barn hemma. Alla med olika önskemål och behov. Två vuxna med ett egentligt behov – vila. Men hyfsat rutinerade som småbarnsföräldrar därför har de inte ens tänkt tanken att det kan bli tal om vila, istället har de lite för hög ambitionsnivå vad det gäller vad som ska bli gjort i hem och trädgård (inte särskilt rutinerat i och för sig).

Så vi är alltså inne på dag tre. Gnällighetsgraden har ökat från hyfsad till rejält. Det iskalla ”vårvädret” har gjort att alla helst varit inne och helst legat i en brottningshög med sin överskottsenergi. Föräldrarnas besvikelse över allt som inte blir gjort har vänts i – vi blir glada bara morgondagen är bättre än idag.

Det är onsdagkväll och vi pustar ut efter avklarad läggning med chips och cola och en tveksam komedi. Imorgon ska ribban höjas. Inte på ambitionsnivån, den har vi lagt ner. Trädgården får vänta. Imorgon blir det inplanerade lekdater och småturer med bilen. Allt som bryter inomhustristessen och syskonbråken.