Idag

Ja nu är vi här. Hur mår ni idag, dagen efter valet?

Det är olika känslor som blandas. Först var det lättnad. Jag trodde nog SD skulle hamna över 20 ändå.

Men sen. När man liksom begrundar det. Ja, man blir förskrossad.

I natt vaknade Bo då och då och var orolig. Han är rolig för jag föreslår alltid för honom att han kan komma till vår säng, men han vill alltid ligga kvar i sin egen. Men sen när vi var inne hos honom för fjärde gången så gick vi emot hans vilja och bar över honom till vår säng och sen sov han gott där resten av natten.

Låt oss ta den bilden med oss in i de kommande fyra åren. Ingen ska kunna hålla sig för sig själv i sina rädslor och finnas där i ensamhet. Det är där troll kryper fram och hatet växer. Nej, låt oss be för och kavla upp armarna och jobba för gemenskap. Låt oss mötas. Över alla omöjliga gränser. Det finns så mycket annat som håller oss samman som människor än nationen.

Och i natt tänkte jag särskilt på dig som glidit ifrån kyrkan. Det är tid nu. Tid att kliva nära, in i gemenskapen igen. Ljust lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det!

Tänk om medmänskligheten fick vinna

Tänk alltså, tänk om jag får vakna på måndag och känna att medmänskligheten vann. Men jag vågar inte ens tänka det.
Jag minns så väl när jag vaknade mitt i natten, när det amerikanska valet pågick. Jag trodde på riktigt att folk skämtade när de skrev att Trump vunnit. Det kändes så absurt och som att världen verkligen inte fattat grejen. Men mest trodde jag ju att alla skojade. När jag väl insåg att det var allvar kände jag bara sorg. Sorg över att det var något nytt i hat-väg som växte fram. Igen liksom. Hade vi inte lärt oss något av världshistorien.

Nu gillar jag inte politik. Jag tycker det är obehagligt och människor blir tråkigt aggressiva. Både på privata planet men framför allt på tv såklart. Örk, låt mig slippa se alla partidebatter, jag mår bara dåligt. Och då får en sån som jag egentligen inte se en riktig bild av politik, tänker jag. Det är ju himla dåligt. Sedan vet jag med mitt förstånd att min röst är sjukt viktig, men tänk alla andra som känner som jag? Som bara vill kräkas när de hör ordet politik men inte har peppiga människor i sin närhet som tar med dom och rösta? Usch, det kan bli så dåligt detta.

Vi ska gå och rösta imorgon. För er som lyssnat på podden (förresten, kommentera gärna kring den i så fall! Vi saknar feedback!!!), så vet ni ju vad jag tänkte rösta på. Men helt ärligt, jag kanske har tänkt om igen. Så, när jag står där imorgon så får vi helt enkelt se.

Till er som vill spy på politiken, strunt i det imorgon, gå och rösta på något ändå. Vad som helst förutom SD känns just nu legit. Jag ber och önskar att vi slipper mer rasism i Svea Rikes riksdag. Amen.

Bara dagar kvar…

Har nog aldrig varit såhär nervös inför ett val förut. När till och med sjuåriga dottern säger att hon är spänd inför valet så känns det verkligen som att mycket står på spel…

Miljön, jämställdheten och integrationen är mina hjärtefrågor, alla tre är i svajning just nu upplever jag. Vilken riktning kommer landet ta på måndag?

Här är mitt sista inspel om du ännu inte bestämt dig. Enligt Naturskyddsföreningen så är Vänstern och MP de bästa miljöpartierna (det kanske inte är otippat vilket som är det sämsta partiet för miljön…) Just sayin.

Mina röster är redan inlämnade. Vi lämnar stan och tar ledig helg. Ska till Kungshamn och Nordens ark, har inte varit där sen jag var 5 år, typ. Gött med lite bonussemester såhär i september. Blir reserapport nästa vecka!