Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.

Det är bröllopstider. I måndags hade vi 7-årig bröllopsdag och idag gifter sig en god vän till oss i kyrkan.

Samtidigt som det är extremt mycket lycka, kärlek och glädje, så kan äktenskapet bringa så mycket jobbiga tankar hos folk. En del har bara olyckliga, låsta föräldrar som förebilder, en del har varit med om tråkiga skilsmässor som sätter spår i ens egna förhållande.

Jag är ju en äktenskaps-junkie. Jag ÄLSKAR när människor tar besluten. Men mer älskar jag att lyssna på människor som hållit ihop länge, och som dessutom är lyckliga, på riktigt. Nu ska ni få möta några av mina idoler inom äktenskap. Men först; en favoritbild från vår vigsel. Enligt min man är det vigseltalet som avgör om en vigsel är bra eller inte. Man kan väl säga att, tack Håkan, för att du gjort att vår vigsel vann denna kategori alla gånger.

fe-20090502-072

Därför ska vi först ut möta Malin och Håkan Kenne. De är (faktiskt) närmare 50 och har varit gifta i 27 år. De är både mina vänner men också mina föräldrars nära vänner, vilket inte gör det komplicerat, men ni förstår att vi har härliga relationsspann här i Landskrona. På frågan om hur de gör för att hålla ihop svarar de:

”När folk frågar om oss, och hur det kommer sig att vi har det så bra så brukar jag säga att det gäller att ”välja rätt” från början. Sen skrattar jag, för vem tänker inte att man valt rätt. Men faktum är att vi funkar otroligt bra ihop. Vi pratar mycket, skrattar mycket och är ”jämnstarka”. Vi anstränger oss naturligtvis oxå mycket för att det ska bli bra för den andre. Gläds, stöttar, utmanar… Men ifrågasätter aldrig vår relation, sår aldrig in tvivel i ”om det är vi”, solkar aldrig ner fundamenten för vår äktenskap. Vi börjar alltid dagen med att kramas, säga fina ord, innan vi masar oss upp ur sängen”, säger Malin. Håkan tillägger: ”Att vara den bäste för den andre. Med fokus på att ge snarare än sy kräva ut av den andre.”

Nästa par är mina päron. Asså, jag älskar dom. Vi är liksom många som gör det och det är alltid roligt att andra ser det goda sådär mycket. De har varit gifta i 35 år och heter Leif och Christine, mamma svarar:

”Vi har alltid pratat mycket! I början tog vi oss tid varje dag att sitta ned och prata, och varit ärliga! Att vara öppen för samtalet är viktigt, från båda parter.
Att acceptera varandras egenheter, och min mamma sa: man kan aldrig förändra någon annan bara sig själv! Min mormor sa: Se till att han aldrig får anledning att titta på nån annan! (+ glöm inte hans föräldrar). Jag har följt de råden och vi har alltid varit brutalt ärliga så ingen har behövt vara orolig för att nån av oss menar nåt annat än det vi säger”.

Linda och Mats Hanebrant är ett riktigt skönt par som jag verkligen ser upp till. De är 38 och 40 år gamla och blev tillsammans när Linda var 14ish. De har hängt ihop så länge!!! De har varit gifta i 17 år.

”Vilja!” svarar Linda. ”Nej, skämt åsido. Man måste hela tiden jobba på det. Ha det i baktanken hela tiden. Aldrig sluta bry sig om sitt utseende, var attraktiv på alla sätt för sin partner samt ha koll på vad den behöver för att känna sig bekräftad och ge,ge, ge… mer än vad man förväntar sig att få. Om båda har detta synsätt så får båda”. Mats lägger till: ”Att tänka på om jag är rätt person för min respektive. Inte tvärtom.”

Sist ut är min moster Jennifer och Andreas. De har varit gifta i 19 år och hängt ihop i 24 (detta är SÅ galet!). Jennifer svarar: ”Det viktigaste är nog att avsätta tid för varandra, även när det är hektiskt. Och att få den andre att känna sig viktig/uppskattad.”

Nu ska min man också få svara. Han har ändå varit en äkta make i 7 hela år. Emanuel, varför håller vi ihop fortfarande?
”Jag älskar ju dig ju”.

Och så hoppas jag vi alla lever lyckliga, i alla fall så ofta vi kan, i alla våra dagar.

/Filippa

Konferenskristen

Hej hej. Nu ska jag vara konferenskristen i några dagar. Hänger i Södertälje på EFS årskonferens med tema ”Älskad, Rustad, Sänd”. Första året som Liv får vara med på barnens konferens – ska bli så kul att se vad hon har för upplevelser med sig efter de här dagarna. Lilla M har vi lämnat hos farmor och farfar. Det blir gött detta, endast ett barn?! Men skönt å lyxigt både för M och L att få odelad uppmärksamhet under några dagar…

image Lite speciella klänningar dagen till ära. Det var internationell eftermiddag för att högtidlighålla EFS mission som firar 150 år, så vi tog tillfället att få klä oss i etiopiska klänningar. Så skönt i värmen med kläder som är gjorda för att funka i värme.

Här nedan ser ni alla vackra människor som kom till Hagabergs folkhögskola för att tjuvstarta konferensen lite med denna internationella eftermiddag. Speciellt för i år är att det finns representanter från alla EFS missionsländer på plats under vår årskonferens; Eritrea, Etiopien, Malawi, Tanzania och Indien. Blir mycket högtidligt och många tack vid sådana här ceremonier som det var i eftermiddags. Men det är ändå gött att gå tillbaka lite i historien för att se var vi kommer från. Många människor har gått före och gjort helt fantastiska saker i missionens tjänst. Och deras böner och deras steg i tro har lett oss dit vi är idag. Någon måste alltid ta det första steget… Så tack alla ni som gått före! – Ni visar att det är möjligt. Tänker på Lina Sandell psalmen:

Gör det lilla du kan och se inte därpå att så ringa, så litet det är. För hur skulle du då väl med lust kunna gå dit din Mästare sänder dig här?

image